Synonymer till fet

Visar resultat för fet, menade du f?

Betydelser
Exempel
sv-en

tjock, korpulent, fyllig, fetlagd, omfångsrik, knubbig, mullig, plufsig, pussig, plussig, fläskig, frodig, trind, rund, välfödd, överviktig; kraftig, grov, massiv; halvfet, fetstilt, med kraftigare linjer; välbärgad, rik
fettrik, med hög fetthalt; oljig, flottig, glansig, kladdig
ekonomiskt bra, inbringande, givande, förmånlig; näringsrik, bördig; väl tilltagen, hög; (vard.) bra, stor, häftig; inte ha det för fett (vard.) vara ganska fattig; rocka fett (vard.) spela bra; vara mycket bra

motsatsord

Användarnas bidrag

bullig

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder fet?

1. tjock;
  med hög fetthalt;
  oljig, flottig;
  näringsrik, bördig: fet mylla;
  (om trycktyper) mycket kraftig, ofta = halvfet (se detta ord 2);
2. (bildlig betydelse, om inkomster och dylikt) hög, inbringande;
  det här jobbet blir man inte fet på det är dåligt betalt;
  (vardagligt ord, förstärkande) mycket bra, 'häftig' (se även fett 2) || -t;
  -are

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

Nästkommande ord

fet haka, feta, fetal, fetaliebröder, fetaost, fetblad, fetbladsväxt, fetera

Liknande ord till fet

fetis, fetma, fetna

fet i sammansättningar

fetsill, kakaofett, fetstil, lönnfet, fetknopp, fetvadd, kroppsfett, småfet, fetstilt, smäckfet

Hur används ordet fet?

Men jag tror inte att en feminism som sluter sig och bygger en fet mur är rätt väg att gå.
Viktigt att poängtera är dock att för den enskilda mamman som är överviktig eller fet handlar det om en väldigt liten risk.
Varannan svensk är överviktig eller fet och marginalen är därför liten för dem med osund livsstil.
Är man stor och fet svalnar kroppen långsammare och processen drar igång fortare.
De möss som fick äta fet mat lade på sig två till tre gånger mer fett än normalviktiga möss.
Sjukdomen associeras normalt med en nutida livsstil med rökning och fet mat.
Till exempel har fet strömming och lax i vissa delar av Östersjön så höga halter av dioxin och kvicksilver att man avråder yngre kvinnor och barn från att äta dem.
Om de äter fet mat blir blodfetterna så höga att ett blodprov ser ut som om det var blandat med grädde.
Normalt är det torsk eller kolja som panerats och dränkts i fet olja.
Som en överdådigt fet bakelse med extra mycket vispgrädde och smör.
Det är kul att vara frilansskribent men det är ingenting man blir fet på.
Hon är en fet diktare så jag visste att hennes uppläsning skulle golva alla.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

fet i ordbok från 1870

Betydelse: Som är hullig och derjemte har mycket fett.
Synonymer: hullig, frodig, fyllig, yppig, däst, knubbig, mullig, flunsig

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för fet

fet, fornsvenska fēter = fornisländska o. fornnorska feitr, danska fed, fholl. feit, medelhögtyska veiz; härtill avledning: urgermanska *faitian, göra fet: fornisländska o. fornnorska feita, medelhögtyska veizen, vartill part. pf. urgermanska *faitiða-: fholl. feitit, lågtyska fett (se fett nedan), fornhögtyska feizzit, feizt (nyhögtyska feist), anglosaxiska fǽted, fǽtt (engelska fat), som sålunda ej få identifieras med fet vilket utgår från urgermanska *faita- = urindoeuropeiska *poido-, i avljudsförh. till fornsvenska fite m., fetma, fornisländska o. fornnorska fita, fett, fet vätska, fornsvenska fitme (se fetma o. Fittja), samt fornsvenska, fornisländska o. fornnorska fitna (: fet = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska hitna : het). Egentligen: svällande; jämför forngrekiska pidax, källa; till en enklare rot pi i forngrekiska piōn, fet; i avljudsförh. till avestiska paeman-, modersmjölk, enligt somliga motsvarande urgermanska faim- i anglosaxiska fǽmne, jungfru, egentligen digiverska, fornisländska o. fornnorska feima, blygsam kvinna; jämför i fråga om betydelseövergången fornslaviska dĕva, latin fēmina, (ung) kvinna, till roten dhēi, dia (se dia). — Fettisdag, 1701, annars ofta fetetisdag 1691; motsvarande nyhögtyska dialekt fetter zistig Schweiz, flaml. vette dinsdag, franska mardi gras; av omstritt ursprungligen: enligt somliga på grund av den starka o. feta mat, som under den katolska tiden på den dagen vankades; enligt andra egentligen en förvrängning av vit-tisdag (o. motsvarigheter), syftande därpå att man då endast fick äta 'vit mat' (fornsvenska hviter mater), dvs. mjölkmat o. smör; jämför äldre nysvenska hvite tisdag och dylikt, 1662, 1703), i vilket fall det franska uttryck finge betraktas som en översättning; även andra möjliga tolkningar ha framställts. Under 1600-t. var annars den vanliga benämningen fastlag(hen); se för övrigt Fastlagen. Jämför närmare Louise Hagberg Sverige lm. 1911, s. 521 f. — Fett, Var. rer. 1538 = danska fedt, väl från lågtyska fett, egentligen substantiverat neutr. till lågtyska adjektiv fett, ursprungligen part. till urgermanska verbet *faitian (se ovan), eller möjligen substantiverat av det inhemska neutr. fett av fet (jämför världsalltet o. d.). Äldre nysvenska feet, t. ex. 1664, 1697, utgår möjligen från ett lågtyska *fêt = fornisländska o. fornnorska feit n.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Engelbrekt

Tyskt namn med betydelsen lysande spjut.

Besläktade namn: Ingbert

Mest söktaföregående vecka

Hur böjs fet?

adjektiv
positiv	en fet
	ett fett
	den\|det\|de feta
komparativ	en\|ett\|den\|det\|de fetare
superlativ	är fetast
superlativ	den\|det\|de fetaste