Synonymer till skurk
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till skurk
skurk i sammansättningar
Hur används ordet skurk?
Superhjälten som överlämnade en skurk till polisen spelade i själva verket ett spratt.
Men huvudskälet till att vi bör vara försiktiga med att göra kristendomen till skurk i denna fråga är källbristen.
Det är exit som gäller för vad som med rätta kan beskrivas som en politisk skurk av historiska dimensioner.
Risken är då stor att du hamnar hos en skurk som ägnar sig åt så kallad farming.
Däremot vill hon gärna spela skurk i nästa film.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
skurk i ordbok från 1870
Betydelse: Den, som utan betänkande är färdig till hvad brott som helst, då han tror sig säker för lagens hämd.
Synonymer: lymmel, bängel, slyngel, räkel, snyffel, gök, krabat, kältring, murvel, slok, slusk, hundsvott, rackare, bov, niding, kanalje, skälm, skalk, luver, lurifax, klippare, dansmästare, siker, spjuver, filur, galgfågel
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för skurk
- skurk (om åldern se nedan) = danska, från äldre nyhögtyska schurk (nyhögtyska schurke), jämför fornhögtyska scurgo i firscurgo, skurk, till ferscurgan, stöta bort, stöta ned, till scurgan, scure-gen, stöta, stöta ned (nyhögtyska schnrgen), till schuren, röra om (i elden; egentligen: stöta o. d.), till fornhögtyska scora, gotiska -skau.ro och så vidare, skovel; se för övrigt under det besläktat skura 1. Alltså väl egentligen: utstött person. - Ett av de icke få tyska lånord som tidigast synas uppträda i finnländskan: 1679 (Åbo), jämför 1662: skurca f. (som okvä-dinsord), likaledes från Finnl. (jämför t. ex. strunt); i Sverige i litter. först på 1790-t. (1792 osv.), men då rätt allmänt; ännu ej hos Sahlstedt 1773, men väl hos Möller 1785 (tryckort: Greifswald) o. Wikforss 1804, Weste 1807. - Av helt annat ursprung är norska skurk, gammal skröplig person = fornnorska binamnet Skurkr (Lind No.-isl. personbin, s. 335).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Markus
Latinskt namn med oklar betydelse.
Besläktade namn: Marco, Mark, Markku
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs skurk?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en skurk | skurken | skurkar | skurkarna |
| genitiv | en skurks | skurkens | skurkars | skurkarnas |