Synonymer till uppkomling

Synonymer till uppkomling

Ur Synonymordboken

Vad betyder uppkomling?

    1. (okultiverad) person som blivit rik och kommit upp sig i samhället || -en; -ar
Ur Ordboken

Hur används ordet uppkomling?

  • Den senare spelar en mordisk uppkomling som heter Al Capone.
  • Aravane Rezai Fräck fransk uppkomling som vad gäller kraft kan mäta sig med Serena Williams.
  • Det kunde aldrig bli samma sak att ha en mor som var född Crohnen och själv heta Falk efter en uppkomling till möbelhandlare som släkten aldrig riktigt accepterat.
  • För en uppkomling som Bosse Nilsson kände han ingen respekt.
  • Hon var ingen uppkomling utan en verklig dam som genom andras dårskap mist sin ställning och återerövrat den genom sina egna medfödda egenskaper.
  • Det var mycket möjligt att Olaisen var en uppkomling men han lyckades med det han föresatte sig.
  • Som den sista av sin ätt upplever han sin triumf när han får tillfälle att sätta traktens förmögne uppkomling på plats genom att ordna musiksoaréer av överlägsen förfining.
  • Till exempel när Kajsa Reingardts uppkomling Natasja nervöst sjungande kommer fel klädd i grönt skärp till de fina systrarnas middag.
  • Not: Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter och romaner.

Mina sökningar

Nya inröstade ord