Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till väder

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder väder?

    1. vind-, molnighets-, nederbörds- och temperaturförhållanden, väderlek;
      i alla väder (bildlig betydelse) under alla förhållanden
    2. vind, luft, (numera i vissa uttryck(et) och sammansättningar): väderflöjel, gå till väders (gå upp i luften)
    3. gaser i magen: släppa väder
    4. vittring || vädret;
      pl. =, best. pl. vädren

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet väder?

  1. Efter en vecka med lite oroligare väder får vi nu en helg med härligt semesterväder.

    SMHI:s prognos spår strålande väder från Småland upp till södra delarna av Norrland.

    Gotland och Öland kan se fram emot att kompenseras för dagens besvikelse med landets vackraste väder under morgondagen.

    Det är fint väder och i Ängelholm pågår kulturveckan.

    Det är klart väder här i Prag och det ser lovande ut.

    De blir en lite kylslagen valborg men med goda chanser till klart väder vid majbrasorna.

    De närmaste två dygnen bjuder på i stort sett samma väder som vi vant oss vid de senaste veckorna.

    Det var längesedan vi var med om sådant hårt väder som det var i går.

    Vid vackert väder skickar de statliga företagen miljardvinster till finansdepartementet.

    Stora delar av landet kan få klart och lite kallare väder inför nyår där solen kan titta fram i de områden där den når tillräckligt högt över horisonten.

  2. Att se den stiga upp i väder ovanför oss var en vacker sy.

  3. Hon var lite dålig i magen så hon var tvungen att släppa väder.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för väder

  1. väder, i äldre nysvenska (o. ännu i slutet av 1700-t.) ofta, där yngre nysvenska har vind, fornsvenska væþer n., vind, väder, luft, väder (i inälvorna), väderkorn, väderlek = fornisländska o. fornnorska veðr, danska vejr, fornsaxiska wedar, fornhögtyska wetar (nyhögtyska welter), anglosaxiska weder (engelska weather), av urgermanska *weðra- i avljudsförh. till fornslaviska větrŭ, luft, vind, litauiska vėtra, oväder, storm (båda av urindoeuropeiska *uētr-); ytterst till urindoeuropeiska roten u̯e, blåsa, antingen med r-suffix till u̯et i iriska -fethim, blåser, eller direkt till roten u̯e, i så fall snarast med suff. -tr- eller möjligen -dhr- (motsvarande fornslaviska vedro, klart väder); alltså väl egentligen: (upprörd) luft. Till roten u̯e, blåsa och dylikt, höra även vaja, vinge, vind 1 med flera, jämför även vittra 1. — I ogjort väder, i t. ex. löpa eller springa eller vara ute i o. v., dvs. i otid och dylikt, motsvarande i äldre danska, jämför fornsvenska thæth dughir ey at sighla i vgiorth wädhir, säkerligen till göra i betydelse 'använda magiska medel, trolla och dylikt' (jämför svenska förgöra), alltså egentligen om vind eller väder, som icke gjorts lämplig genom dylika medel; jämför uttryck göra vind eller t. ex. sägnen om Erik Väderhatt o. se Sdw. under ogiorþer. — Tala eller prata i vädret, jämför Bib. 1541: j talen i wädhret' (1 Cor. 14: 9; Luther: 'ihr werdet in den Wind reden'); jämför även franska parler en l'air och så vidare I vissa dialekt även i vinn och vär. — Väderbiten, Serenius 1734 = danska vejrbidt. Engelska weather-beaten hör däremot till beat, slå (varom under bautasten o. bösta). — Väderflöjel, motsvarande danska vejrfløj, se flöjel. — Väderhane, nu nästan blott om en flyktig o. opålitlig person, P. Erici 1582, egentligen: tupp som visar vindens riktning = danska vejrhane, efter nyhögtyska wetterhahn, jämför engelska weather-cock (även i bildlig betyd.); jämför även äldre nysvenska vädertupp i bildlig betydelse, Triewald, ävensom äldre nysvenska väderhöns; med samma betyd.-utveckling som i väder-, vindflöjel. — Väderkorn, fornsvenska vædherkorn = norska vedrkorn; tänkt såsom ett korn i nosen eller näsan. — Väderkvarn, fornsvenska vædherkværn, motsvarande danska vejr- o. vindmølle, nyhögtyska windmühle och så vidare Väderkvarnar omnämnas på urgermanska område åtminstone 833 (i en anglosax. urkund). — Väderlek, fornsvenska vædherlēker (god) vind, (gott) väder, väderlek = fornisländska o. fornnorska veðrleikr, danska vejrlig; se närmare lek o. -lek. Det motsvarande mht. weterleich betyder 'blixt' o. har i äldre nyhögtyska folketymologiskt ombildats till wetterleucht, vartill nyhögtyska wetterleuchten, blixtra. — Väderstreck, Möller 1755, jämför Columbus Ordesk.: wäderstråk; egentligen om vart o. ett av de streck som tänkas avdela horisonten för en ort i vissa lika stora delar, särsk. om de fyra huvudväderstrecken. Till väder i betydelse 'luft', alltså till innebörden egentligen = luftstreck, klimat, nyhögtyska luftstrich. Betydelse 'luft' ingår även i äldre nysvenska väderrör, luftrör, o. väderådra (t. ex. Var. rer. 1538), pulsåder, jämför nyhögtyska luftader (i anslutning till den äldre uppfattningen att pulsådrorna vore luftförande; jämför svenska artär 1728 och så vidare, forngrekiska artēria, som förr härleddes från aḗr, luft). — Ett dialektiskt ord för 'väderlek' är vä(de)råtta, även (med speciell dialekt ljudutveckling) -akt = fornisländska o. fornnorska veðrátta, norska vedraatta (-[h]aatt, -ætt), även: väderstreck o. d.; möjligen till svenska dialekt hått n., beskaffenhet = norska haatt, fornisländska o. fornnorska háttr (av urgermanska *hahtu-, jämför sanskrit çakti-, förmåga, se för övrigt de rotbesläktat behaga, höger osv.); knappast däremot till ätt 1 (i fornisländska o. fornnorska även átt), där även betydelse 'väderstreck' uppträder.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Teresia

    Latinsk variant av det spanska namnet Teresa, eventuellt relaterat till ön Thera.

    Terese

    Fransk variant av det spanska namnet Teresa och det latinska namnet Teresia, eventuellt relaterat till ön Thera.

    Besläktade namn: Teresa

    Mest sökta

      Hur böjs väder?

      substantiv
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativett vädervädretvädervädren
      genitivett vädersvädretsvädersvädrens