Synonymer till hyra
subst.
- förhyrning, uthyrning, upplåtelse, utlåning; hyresbelopp, hyresavgift, arrende
- sjömanstjänst; sjömanslön
verb
Synonymer till hyra
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder hyra?
- det som man betalar för att bo i lägenhet, använda lokal, bil, apparat osv.
- (sjöterm) avtal att arbeta på båt: ta hyra;
avlöning: innestående hyra || -n;
hyror - (avtala att få) använda mot betalning: hyra våning, bil, tv osv.;
hyra in (speciellt om person) anställa för ett tillfälligt behov;
hyra ut något till någon låta någon hyra något || hyr, hyrde, hyrt, hyrd
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till hyra
hyra i sammansättningar
Hur används ordet hyra?
verb
Nu kan golfare hyra eller köpa en svävare när man vill ta sig från green till green.
Intresset för att hyra ut bostadsrätter har ökat kraftigt sedan lagen ändrades och det blev möjligt att ta ut högre andrahandshyra.
Nu testar man en tjänst som låter folk hyra filmer som är bioaktuella.
Socialdemokraterna hävdade att det blir dyrare att hyra lokalerna än att äga dem.
Den som går i tankar om att hyra ut sommarstugan har fått en extra morot.
Fastighetsnämnden föreslås hyra större delen av Campus Konradsberg av Akademiska hus i tio år från och med juli i år.
Hon hade betalat en summa i förskott för att få komma och titta på en lägenhet som hon skulle hyra i Stockholm.
Om du inte tänker vara ärlig med mig så får jag hyra en privatdetektiv som får skugga dig och luska fram allt jag skulle vilja veta om dig.
subst.
Kvinnan skrev kontrakt med hyresvärden och betalade hyra i förskott när värden dagen därpå sade upp henne.
För hyreslägenheter är den faktiska utgiften för boendet den hyra du har betalat.
Som att han har fått ett nytt mer meningsfullt liv med lägre hyra och färre prylar.
Hon åkte med fartyget en sommar och fick både hyra utbetald och mat och en egen hytt ingick.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
hyra i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för hyra
- hyra, verb, = danska hyre, från medellågtyska hûren = anglosaxiska hýran (engelska hire). Av ovisst ursprung, jämför senast Seip 2: 67. Härtill: substantiv hyra, från medellågtyska hûre = anglosaxiska hýr (engelska hire). Både som verbet o. substantiv synes det svenska ordet äldst ha brukats om sjöförhållanden: få (båtsmännen) for en hyro o. hyra skep 1532 och så vidare fram till o. 1630-40, då båda orden uppträda i andra betydelse — Det inhemska ordet för 'hyra' är fornsvenska lēghia, även i Bib. 1541 = leja. — Han har fått sin hyra, han har fått sig ett rus, t. ex. Rosenfeldt († 1700) hos Hans. Vitt. 16: 218, Holmström Hans. Vitt. 6: 211, Lind 1749 och så vidare, anses av Tamm Gransk. s. 10 kunna utgå från yngre fornsvenska, svenska dialekt hira, yrsel. Härför kunde möjligen ett ex. från I. Erici tala (1642): 'Tå ett Nööt bekommer Hyro, theraff thet löper omkring'. Uttryck syftar dock säkerligen i stället på den betalning som en matros får efter slutad sjöresa: det användes för övrigt i litter. gärna av sjömän, t. ex. Rosenfeldt (ovan) o. Tersmeden '2: 109 (o. 1780): 'Hvad herrarne ej vid bordet fått af sin hyra gafs dem efter middagen' (jämför under kapten o. nock). — Hyresgäst och så vidare, väl efter ett äldre lågtyska hüres-, jämför yngre lågtyska hürs-mann, hyresgäst.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Ture
Nordisk variant av namn som börjar med gudanamnet Tor-: Tors kämpe.
Tyra
Latiniserad form av forndanska namn som börjar med gudanamnet Tor-.
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs hyra?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en hyra | hyran | hyror | hyrorna |
| genitiv | en hyras | hyrans | hyrors | hyrornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att hyra | att hyras |
| nutid | hyr | hyrs |
| dåtid | hyrde | hyrdes |
| supinum | har|hade hyrt | har|hade hyrts |
| imperativ | hyr | |
| particip | ||
| presens | hyrande | |
| perfekt | en hyrd ett hyrt den|det|de hyrda | |