Det är lätt att tro att ungdomsslang mest handlar om att hitta på nya uttryck. Men språkforskningen pekar på att funktionen är betydligt större än så.
Språkvetaren Ulla-Britt Kotsinas visade redan på 1990-talet att slang fungerar som en social markör: den visar vilka man identifierar sig med och vilka man vill skilja sig från. Isof:s lärarmaterial om ungdomsspråk betonar samma sak. Ungdomar använder slang för att skapa gemenskap – men de kan också växla till standardsvenska när situationen kräver det.
Ungdomsspråk handlar alltså inte om att man inte kan vanlig svenska. Tvärtom handlar det ofta om att kunna välja rätt språk i rätt situation.
Några ord du förmodligen stöter på
Vissa ungdomsord har redan blivit så etablerade att de förstås av de flesta vuxna.
Najs och chilla – de som redan flyttat in
Najs (från nice) och chilla (från chill) har funnits i svenskan länge. De stavas på svenskt sätt, böjs enligt svenska regler och används långt utanför ungdomsgrupper.
Chilla böjs precis som vilket svenskt verb som helst: chillar, chillade, chillat.
Letar du synonymer till chilla hittar du mer neutrala alternativ som slappna av, koppla av och vila.
Cringe – mer än bara pinsamt
När cringe kom in på Språkrådets nyordslista 2018 fyllde ordet ett litet tomrum.
Pinsamt beskriver att något är genant. Cringe beskriver dessutom känslan av att själv krympa ihop när någon annan gör något pinsamt – det som på engelska ofta kallas second-hand embarrassment.
Internetorden
De senaste åren har sociala medier gjort att nya ord sprids betydligt snabbare än förr.
Några av de mest spridda just nu är:
Rizz
Karisma och charm, särskilt förmåga att flirta
Brainrot
Ett ord för den känsla av mental avtrubbning som sägs uppstå efter mycket lågkvalitativt internetinnehåll. Används också om själva innehållet – eller skämtsamt om att vara fullständigt besatt av ett visst internetfenomen.
GOAT
Greatest of All Time: Bäst genom tiderna.
Delulu
Verklighetsfrånvänd, drömmande eller att man har orealistiska förväntningar.
Cap / no cap
Att ljuga eller överdriva / "på riktigt" eller “ärligt talat”.
Sigma
Självständig, cool eller oberörd person. Säger man “What the sigma?” innebär det att man uttrycker förvåning, förvirring eller ironi, ungefär som “vad i hela friden?”.
Skibidi
Ett nonsensord som kan betyda nästan vad som helst beroende på sammanhanget.
Grisch
Person som klär sig dyrt eller lyxigt på ett självsäkert sätt, jämförbart med “brat” eller “stekare”.
De flesta av dessa ord är fortfarande tydliga generationsmarkörer. Om de kommer att leva kvar återstår att se, vissa håller redan på att falna.
Internet har förändrat ungdomsspråket
Ungdomsslang har alltid funnits. Det nya är hur snabbt orden sprids.
Förr kunde ett uttryck leva länge inom en skola, en stad eller ett område innan det spreds vidare. I dag kan ett ord födas på TikTok och användas över hela Sverige några veckor senare.
Det gör också att livslängden blivit kortare. När ett ord blivit allmänt känt börjar många unga redan leta efter nästa uttryck. Alla slangord blir alltså inte kvar och Isof beskriver därför nyordslistan som en ögonblicksbild, inte en prognos. Många ord har redan hunnit försvinna innan de landar i listan.
De ord som brukar överleva har ofta tre saker gemensamt:
- de beskriver något som människor behöver prata om även i framtiden,
- de fungerar bra tillsammans med svensk grammatik,
- de börjar användas även utanför den grupp där de uppstod.
Chilla är ett bra exempel. Ordet fyller ett vardagligt behov, böjs som ett vanligt svenskt verb och används numera av människor i alla åldrar.
När engelska ord blir svenska
En stor del av dagens ungdomsspråk hämtar sina ord från engelskan. Det är knappast förvånande – unga möter engelska varje dag genom spel, sociala medier, Youtube, filmer och musik.
Men ett lånord blir inte automatiskt en del av svenskan bara för att många känner igen det. Först när människor börjar använda det som vilket svenskt ord som helst blir det en naturlig del av språket. Institutet för språk och folkminnen använder bland annat flexa och ghosta som exempel i sitt undervisningsmaterial om nyord.
Samma utveckling har tidigare gjort ord som mejla, dejta och lajka till självklara delar av svenskan. De känns inte längre som engelska citat – utan som helt vanliga svenska ord.
Vilka blir kvar?
De flesta ungdomsord kommer att försvinna. Några få kommer att stanna.
Ord som najs, chilla, och cringe har redan tagit steget från gruppspråk till ordböcker och används långt utanför de miljöer där de en gång uppstod.
Om tjugo år kanske ingen längre reagerar på brainrot, sigma eller skibidi, men det vet vi först i efterhand.
Det är just det som gör ungdomsspråk så fascinerande: vi ser språkförändringen medan den fortfarande pågår.
