Lagom till Halloween har vi samlat ett trettiotal ord och uttryck för att vara rädd. Hur många använder du själv?
När oron börjar smyga sig på
Orolig, ängslig, nervös, bekymrad, uppskruvad, illa till mods.
All rädsla börjar inte med ett skrik. Ibland är det bara en känsla av att något inte står rätt till.
Den som är orolig anar kanske att något obehagligt kan hända, medan ängslig ofta beskriver en mer ihållande eller lättväckt oro. Nervös blir man kanske inför ett viktigt prov, en jobbintervju eller ett besök i ett spökhus.
Att vara illa till mods är lite mer svårfångat. Något känns obehagligt, men man kan inte riktigt sätta fingret på vad. Kanske är det vinden som får dörren att röra sig. Eller så är det bara fantasin som spelar en ett spratt.
Bekymrad och uppskruvad är inte rena synonymer till rädd, men kan beskriva känslor som ofta följer med rädslan. Den bekymrade grubblar över vad som kan gå fel, medan den uppskruvade har svårt att komma till ro.
När man helst vill springa därifrån
Skraj, rädd, harig, feg, lättskrämd, uppskrämd, skärrad, uppskakad.
Här börjar det bli mer påtagligt. Något har hänt, eller är på väg att hända, och nu vill man helst befinna sig någon helt annanstans.
Skraj är ett vardagligt och ganska lättsamt ord för rädd. Det passar lika bra för den som inte vågar åka berg-och-dalbana som för den som tvekar inför att gå ner i en mörk källare.
Harig och feg beskriver snarare hur vi uppfattar en persons mod än en tillfällig känsla. Den som är harig blir lätt rädd, medan feg ofta är ett mer kritiskt omdöme om någon som inte vågar göra något.
Lättskrämd är däremot ganska självförklarande. Det är personen som hoppar till när brödrosten säger klick och som helst ser skräckfilmer med lamporna tända.
Att vara uppskrämd, skärrad eller uppskakad antyder att något obehagligt redan har inträffat. Orden beskriver inte bara själva rädslan, utan också hur händelsen har påverkat personen efteråt.
När skräcken tar över
Livrädd, skräckslagen, vettskrämd, panikslagen, dödsförskräckt, förfärad, förskräckt, fasansfullt rädd.
Nu räcker det inte längre med att vara lite skraj.
Livrädd och dödsförskräckt är två av svenskans mest dramatiska uttryck. Båda förstärker rädslan genom att anknyta till livet och döden, även när det verkliga hotet kanske bara är en ovanligt stor spindel.
Skräckslagen och panikslagen låter nästan som om rädslan har slagit till fysiskt. Den skräckslagna är överväldigad av skräck, medan den panikslagna har drabbats av panik och kanske inte längre kan tänka särskilt klart.
Vettskrämd är ett särskilt målande ord. Här är man så rädd att det nästan låter som om själva förståndet har tagit till flykten. Och det är faktiskt precis den bilden som ligger bakom uttrycket.
Förskräckt beskriver en stark rädsla eller bestörtning, medan förfärad ofta också rymmer chock och avsky. Man kan exempelvis bli förfärad över en fruktansvärd nyhet utan att själv känna sig hotad.
Uttrycket fasansfullt rädd förstärker rädslan med ett ord som redan i sig för tankarna till skräck och fasa.
När kroppen avslöjar rädslan
Darrande, skakande, blek av skräck, stel av fasa, kallsvettig, med hjärtat i halsgropen, med blodet isat
Ibland behöver vi inte ens säga att någon är rädd. Det räcker att beskriva vad som händer med kroppen.
Den som darrar eller skakar kan vara rädd, även om reaktionen förstås också kan bero på kyla eller något annat. Kallsvettig kan man bli när kroppen reagerar på stark stress eller rädsla.
Att bli blek av skräck eller stel av fasa är klassiska beskrivningar i spökhistorier. Den ena personen tappar färgen i ansiktet, den andra står som fastfrusen när monstret dyker upp.
Och så har vi två av svenskans mest målande uttryck: att få hjärtat i halsgropen och att känna hur blodet isas. Det förstnämnda beskriver ofta en plötslig skrämsel, medan det sistnämnda ger bilden av en kyla som sprider sig genom kroppen.
Från skraj till vettskrämd
Så hur rädd kan man egentligen bli? Det beror kanske på vem man frågar. Den som själv beskriver sig som lite skraj kan mycket väl ha sett fullständigt vettskrämd ut i någon annans ögon.
Och skulle du möta ett spöke på Halloween har du åtminstone gott om ord att välja mellan när du berättar om upplevelsen. Förutsatt att du inte blir så skräckslagen att du tappar talförmågan, förstås.
