Varför tolkar vi idiom fel?
Innan vi dyker in i listan: det finns en förklaring till att hjärnan så gärna går vilse.
Enligt kognitiv lingvistik – forskning om hur språk och tänkande hänger ihop – tolkar vi okända eller halvkända uttryck genom att utgå från ordens bokstavliga betydelse. Forskaren Raymond Gibbs har visat att vi utnyttjar idiomens interna struktur och letar efter en logisk bild. Problemet uppstår när bilden pekar åt ett annat håll än den etablerade betydelsen.
Barn och andraspråksinlärare gör det mest systematiskt: de saknar den lagrade "idiomordlistan" i huvudet och faller tillbaka på bokstavlig läsning. Men alla kan göra missar – särskilt när uttryckets ursprungsbild har bleknat eller när orden i sig väcker starka, konkreta associationer. Som björn + tjänst = stor, bra tjänst. Logiskt. Och helt fel.
6 luriga uttryck
1. Björntjänst
Missförstånd: En stor, generös tjänst.
Egentligen: En välmenad hjälp som blir till skada – en otjänst.
Uttrycket kommer från en fabel av La Fontaine om en björn som vill slå bort en fluga från sin sovande väns ansikte. Björnen tar en sten och krossar mannens skalle. Enligt SAOB är "björntjänst" belagt i svenskan sedan slutet av 1800-talet, inlånat via danskan. Språkvården håller fast vid den negativa betydelsen – men associationen björn = stor och stark gör att den positiva feltolkningen lever vidare.
2. Höja ribban
Missförstånd: Ge bättre förutsättningar, öppna upp.
Egentligen: Göra något svårare, ställa högre krav.
Tänk höjdhopp, inte limbo. I höjdhoppet innebär en höjd ribba att det blir svårare att klara hoppet. Förväxlingen tycks bero på att en del associerar till "högt i tak" – men det uttrycket betyder något helt annat, nämligen att det är tillåtet med olika åsikter.
3. Lök på laxen
Missförstånd: Något extra gott, en bonus.
Egentligen: Att göra ont värre.
Här är förvirringen dokumenterad. Språkvetaren Viveka Adelswärd skrev i Svenska Dagbladets språkspalt om den "missuppfattade löken" och konstaterade att många vänder uttrycket till sin motsats. Enligt SAOB var det ursprungliga uttrycket bara "lägga lök på" – med betydelsen att skärpa eller förvärra klandret. "Laxen" lade sig till senare, och plötsligt lät det som en aptitlig rätt.
4. Lägga rabarber på
Missförstånd: Att det har med faktiska rabarber att göra.
Egentligen: En folketymologisk ombildning av "lägga embargo på" – att lägga beslag på något.
Det spanska embargo (beslag) lät exotiskt och svårt. Svenska öron hörde "rabarber", och resten är språkhistoria. I Sveriges Radio har språkvetaren Lena Lind Palicki förklarat att "när folk sagt eller hört det felaktiga uttrycket tillräckligt många gånger så blir det den nya sanningen". Själva uttrycket är alltså ett institutionaliserat missförstånd – men betydelsen "lägga beslag på" är numera stabil.
5. Dra alla över en kam
Många säger: "Dra alla över en kant."
Korrekt form: "Dra alla över en kam."
Här handlar det egentligen inte om att uttrycket missförstås, snarare att det sägs fel. Uttrycket kommer från tyskan alles über einen Kamm scheren – att använda samma kam (och klippning) för alla, utan hänsyn till olikheter. Scheren betyder i sammanhanget att klippa hår, inte att skära. Formen "kant" dyker upp som en folketymologisk anpassning – "kant" känns mer konkret – men Språkrådet avråder från den.
6. Kaka på kaka
Många tror: Härligt med mer av det goda!
Egentligen: Onödigt, överdrivet, för mycket av det goda.
Uttrycket handlar om tautologi – att upprepa utan att tillföra nytt. "Tårta på tårta" används likadant. Det kan vara frestande att använda "kaka på kaka" positivt om en rad lyckade händelser, men språkvården håller fast vid den ironiska nyansen.
Varför spelar det roll?
Språk förändras. När tillräckligt många börjar använda ett uttryck på ett nytt sätt kan den nya betydelsen så småningom bli etablerad. Men än så länge rekommenderar de flesta ordböcker och språkvårdande källor att du använder uttryck som björntjänst och lök på laxen i deras traditionella betydelser.
