Akilleshäl och sisyfosarbete – ord från grekiska myter

22 maj 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Det skulle gå att fylla ett ganska tjockt svenskalexikon med grecismer, ord från grekiskan: gymnasium, bibliotek, kyrka, matematik … Arvet från antikens Grekland finns överallt. Men nu ska vi i stället titta på ord från den grekiska mytologin (också ett grekiskt ord). Och för att börja i rätt ände kan vi ta ett ord ur den grekiska kosmologin (där var ännu ett). Nämligen titan.

Titanerna var den första generationens gudar, barn till Uranos (himlen) och Gaia (jorden). Enligt skalden Hesiodos fanns det sex kvinnliga titaner och sex manliga (andra källor anger fler). Den yngste var rebellen Kronos, som kastrerade sin far och slukade alla sina egna barn – alla utom den listige Zeus, som gillrade en fälla och fjättrade honom i underjorden för att själv göra sig till gudarnas konung.

Titanerna har fått ge namn åt ett grundämne (en motståndskraftig lättmetall), en av Saturnus månar samt Atlantångaren Titanic. I svenskan har ordet används som synonym till jätte, men också i överförd betydelse om en framstående person. En av våra nationalskalder, August Strindberg, har ofta benämnts som en titan i sin tid. Strindbergsmonumentet i Tegnérlunden i Stockholm kallas faktiskt också "Titanen". Synonym: gigant/gigantiskt (också grekiskt).

OCEANER AV TID

Vi stannar vid tinanerna en stund. Nämnde Kronos symboliserade ofta tiden. Faktum är att ordet kronos på forngrekiska syftade på mätbar tid. Senare har det blivit ett förled i ord som kronologi och kronologisk. Den äldste av titanerna var Okeanos, en världsomslutande flod som gav upphov till haven. Okeanos har blivit ordet ocean, världshav. En av 1900-talets mest tragiska katastrofer är språkhistoriskt intimt förknippad med titanerna: 1912 sjönk Titanic (titanisk) i oceanen Atlanten. Atlanten fick sitt namn av grekerna, som kallade det Atlas hav, efter jätten Atlas som bar himlavalvet på sina axlar, och som var son till två titaner. Du gissar rätt: ordet atlas, för kartbok, kommer också från honom.

MUSERNA INSPIRERAR

Vad vore ett (självutnämnt) manligt geni utan en musa? Konstnärer har i alla tider haft älskarinnor eller andra kvinnor som har inspirerat dem. Exempelvis har skådespelerskan Harriet Bosse ofta kallats August Strindbergs musa. Men rollerna kan vara ombytta: Hollywoodstjärnan Emma Stone kallade nyligen en manlig regissör "min musa".

I antik grekisk mytologi var muserna (OBS! Inte "musorna") sångens, musikens och skaldekonstens gudinnor. Antika författare som Homeros och Hesiodos menar att de är Zeus döttrar. Senare blev de symbolen för konstnärlig inspiration. Det grekiska ordet har också gett upphov till orden museum och musik.

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

NESTOR OCH SISYFOS

Nestor
Nils Petter Sundgren, som gick bort 90 år gammal 2019, kallades ibland den svenska filmkritikens nestor. Ordet syftar på en erfaren, kunnig person på ett område. Ursprungligen var det ett namn på en mytologisk grekisk konung som är en av de stora bifigurerna i Illiaden. Eftersom han var en äldre man som respekterades för sin visdom och sin vältalighet blev namnet ett ord för den äldste och mest vördnadsbjudande personen i en viss krets.

Sisyfosarbete
Efter ett bråk med självaste Zeus och dödsguden Thanatos hamnade kung Sisyfos i dödsriket. Myten har många invecklade turer men slutar med han får ett sadistiskt straff. Om han lyckas rulla upp ett stenblock för en kulle blir han fri. Men varje gång han når toppen rullar stenblocket ner igen. Det här upprepas varje dag och har gett upphov till uttrycket sisyfosarbete – ett evigt och otacksamt arbete. Myten är en känd metafor för människans villkor. I Myten om Sisyfos konstaterade Nobelpristagaren Albert Camus: "Man måste föreställa sig Sisyfos lycklig".

Källor (hela nyhetsbrevet): Britannica, Wikipedia, SAOB, SO.

SAGAN OM AKILLES HÄL

Även den bäste har en svag punkt, en akilleshäl. Enligt myten doppade gudinnan Thetis sin son Akilles i floden Styx för att göra honom odödlig, men eftersom hon höll honom i ena foten blev hälen inte nedsänkt i vattnet. Detta blev Akilles fall: vid slaget om Troja träffades han av en pil i hälen och dog. Tvärtemot vad man kan tro skildras inte detta i Homeros Illiaden, som handlar om det trojanska kriget, utan i Aeniden av den romerske skalden Vergilius.

Liknelser vid Akilles häl finns belagda i engelskan från 1600-talet, men metaforen akilleshäl används först 1810, då poeten Samuel Taylor Coleridge skrev: ”Ireland, that vulnerable heel of British Achilles” (Irland, den brittiske Akilles sårbara häl). Ordet finns belagt i svensk skrift från 1868. I medicinsk terminologi kallas hälsenan akillessenan – och slag på hälsenan utlöser akillesreflexen.

Den ökända hästen från Troja
I Vergilius version av det trojanska kriget lämnar grekerna en gåva i form av en stor trähäst för att sedan hoppa ut ur den och öppna Trojas stadsportar för sin armé. Det har gett avtryck i många europeiska språk. Uttrycket trojansk häst syftar på dold infiltration, samt på datorvirus.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.