Det pratas AI överallt. Kommer den artificiell intelligens att ta våra jobb, rentav lura oss att göra AI smartare tills den kan ta över världen? Årets ena nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton, är rädd för att AI har utvecklat superintelligens om 5 till 20 år, sa han
till SVT i veckan. Men ingen vet om det är möjligt, inte ens AI-modellerna själva. Vad som däremot står klart är att AI påverkar språket. Dels genom att massproducera texter på internet som är dåligt översatta från engelska till andra språk. Dels i form av nyord. Förra årets nyordslista innehöll flera AI-relaterade uttryck, och det lär komma fler i år. Vi har fått lära oss ord som
prompta (skriva en instruktion till en AI-bot),
AI-klon (en AI-kopia av något, t.ex. en låt) och
generativ AI (ett AI-verktyg som kan skapa eget innehåll, t.ex. bilder och video). Och plötsligt pratas det mycket om språkmodeller. Det är inte fotomodeller som kan många språk, utan språkbaserade AI-verktyg som delvis bygger på statistiskt underlag, alltså sannolikhet.