Augurer, smilfinkar och Cheshirekatter

17 april 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Den oförställda glädjen hos ett spädbarn som leker "tittut", det gåtfulla leendet hos Mona-Lisa eller det hånfulla leendet hos en plågoande. Leenden kan rymma allt möjligt, men vad är egentligen ett augurleende? Definitionen på synonymer.se lyder: "ömsesidigt leende mellan invigda av hemligt samförstånd", med den alternativa betydelsen "mångtydigt leende". I Främmande ord i svenska språket (1927) definieras det som ett ”hemligt samförståndsleende mellan ett par invigda över massans enfaldiga vördnad” (med invigda avses att de vet mer i någon fråga än kreti och pleti). Ursprunget till uttrycket finner vi i antikens Rom. Redan före kejsartiden, på de romerska kungarnas tid, fanns siare som kallades augurer och hade till uppgift att observera och tolka tecken från gudarna, så kallade auspicier, ungefär som oraklet i Delfi i det gamla Grekland. Det kunde röra sig om fåglarnas flykt och läten, himlafenomen osv. Uttrycket augurleende anspelar på Cato den äldre, som lär ha sagt att han inte kunde förstå hur två augurer kunde träffas utan att le åt varandra. Augurerna har också gett upphov till substantivet augurium (spådom) på svenska.

MONA-LISA HAR SITT LEENDE

Gränsen mellan leende, grin, smil och flin är hårfin, och dessa leenden kan varieras med olika sammansättningar: hångrin, kallgrin (hångrin av det mer hjärtlösa slaget), fångrin, smil, filmstjärneleende, småleende, segerleende ...

Med verb och idiomatisk uttryck tillkommer många fler varianter:

Dra på munnen, kröka på munnen, dra på smilbanden, smila, smajla, småle, grina, flina, le i mjugg, grina upp sig (le tillgjort), lägga upp ett brett grin, le/grina med hela ansiktet,
ett leende spelar/vilar/leker på någons läppar, säga/göra något med ett leende på läpparna ...

ATT LE ÄR ATT SKRATTA

Norrmän, danskar och svenskar kan ibland vara oense när det gäller huruvida någon skrattar eller ler. Det beror på att le inte har samma betydelse i Sverige som i våra grannländer. På norska och danska betyder le nämligen "skratta", medan den som ler smiler. På svenska har smila inte samma neutrala betydelse som le. Det kan betyda "småle", men det kan också betyda att man ler inställsamt (som en smilfink). Upplagt för skandinaviska missförstånd, alltså! Tittar vi i den historiska ordboken SAOB ser vi att le förr kunde betyda skratta i Sverige också. För övrigt är le faktiskt språkhistoriskt besläktat med engelskans laughter och laugh (skratta/skratt). Båda tros komma från ett ljudhärmande forngermanskt ord.

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

MUGG BLEV MJUGG

Den som ler i mjugg ler i smyg eller för sig själv. Detta idiomatiska uttryck är en riktig trotjänare i svenska språket och är fortfarande populärt trots att det är 500 år gammalt, och trots att ingen använder ordet mjugg i några andra sammanhang. Mjugg kan i själva verket vara en ombildning av det dialektala uttrycket "i mugg".

Andra liknande uttryck: le i smyg, ett förstulet leende, le i skägget.

SMILANDE KATT I ENGLAND

Smile like a Cheshire cat betyder ungefär "grina brett". Uttrycket syftar på en påhittad kattras, Cheshirekatten, och härstammar från 1700-talet. Men det var Lewis Carroll som gjorde uttrycket och den smilande, gåtfulla katten populär med Alice i Underlandet. Svenskan har ett liknande uttryck, men med nordiskt ursprung: solvargsleende. Solvarg är belagt i skrift från 1661 och har flera betydelser. Dels syftar det på en glad/leende person, dels på väderfenomenet bisol (eller vädersol). Solvarg syftade förr också på vargen Sköll, Fenrisulvens son i fornnordisk mytologi, som enligt Snorres Edda jagar solen.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.