Cigarrer, hajar och hieroglyfer

12 november 2026

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Ett av de stora ursprungsfolken i Centralamerika är maya. Mayafolket hade en högkultur med ett eget skriftspråk men decimerades kraftigt när spanjorerna koloniserade deras områden på 1500-talet. Mayaområdena sträckte sig från södra Mexiko och Yucatánhalvön till Guatemala, Belize och delar av Honduras och El Salvador. Ättlingarna till den gamla mayakulturen finns dock kvar och räknas i miljoner. Den här veckan tittar vi på några oväntade lånord från mayaspråket – och lär oss några begrepp för att beskriva deras gamla skriftspråk.

Få av oss förknippar nog cigarrer med mayakulturen. Det är ju kubanska cigarrer som är berömda! Men själva ordet är – troligen – mayanskt. Svenskan lånade det från spanskan – cigarro. Det ordet kan visserligen, enligt en teori, härstamma från cigarra, "cikada", men den vanligaste teorin leder till mayafolket. På mayaspråket yukatekiska kallades nämligen tobak (och/eller rök) zic. Verbet zikar syftade på att röka rullade tobaksblad. Ett ord med mer osäkert ursprung är engelskans shark. Enligt en teori kommer det från mayaordet xok.

AVANCERAT SKRIFTSPRÅK

Mayaspråken utgör en familj med ett trettiotal språk eller dialekter. Yukatekiska är det största. Skriftspråket nedtecknades i handskrifter av fikonträdsbark som vecklades ihop som dragspel. Pärmarna ska ha klätts med jaguarpäls. Bara fyra så kallade kodexar (här betyder det "handskrift i bokform") har överlevt. Resten förstördes antingen av spanjorerna eller förmultnade.
Mayas skriftspråk kallas ibland hieroglyfiskt, vilket innebär att det består av skrivtecken av bildkaraktär. Men det är en förenkling. Länge trodde man att skriften var helt logografisk, det vill säga att varje symbol stod för ett ord eller ett morfem (minsta betydelsebärande enhet). Men det visade sig att skriften kombinerade logogram med stavelseglyfer (tecken/symboler som representerade stavelser). Den var alltså delvis fonetisk (skrift som återger uttal). Dessutom visade det sig att texterna inte bara, som många trott, handlade om religion och tideräkning, utan om faktisk mayansk historia. Mayaskriften finns bevarad i handskrifter, på keramik och inhuggen i sten. Dechiffreringen inleddes på 1950-talet, och idag har en stor del av de tillgängliga skrifterna uttolkats, vilket har lett till nya kunskaper om mayakulturens historia.

Källor: Britannica, classicmayan.org

TALA YUKATEKISKA

Mayafolkens "heliga skrift" är Popol Vuh, som skrevs på det guatemalanska mayaspråket quiché. Den berättar skapelsemyten och beskriver mayansk mytologi, där tvillinghjätarna Hunahpú and Xbalanqué (bilden) har en viktig roll. Popol Vuh översattes av spanska munkar och går idag att läsa på svenska: den översattes av Gunilla Hultgren och gavs ut av AWE/Gebers 1983.

Det största mayaspråket yukatekiska talas av uppåt 800 000 personer idag. Här är några vanliga fraser skrivna med latinska bokstäver.

Pa'atiki' – Ursäkta mig

Ma'lob Ja'atskab K'iin – God morgon

Áantení! – Hjälp!

Bix a k' a'aba'? – Vad heter du?

Bix a wanil – Hur mår du?

K'a'ak'ate – Hejdå

Källor: omniglot.com, yucatantoday.com, Wikipedia
Bild: Tonsured Maize God and Spotted Hero Twin (Lacambalam, licens CC BY-SA 4.0)

Cigarrer, hajar och hieroglyfer

Gillar du vårt nyhetsbrev?