Sportlov, februarilov, vinterlov, vårvinterlov – kärt lov har många namn. Faktiskt fler än de som räknades upp här. De flesta skolbarn har redan haft sitt lov. Stockholmarna är sist ut den här veckan. Det är nog få som känner till och ännu färre som har egna minnen av namnen
kokslov och
bränslelov från andra världskriget. Så kallades nämligen sportloven då, men de är egentligen äldre än så. Skolor gavs redan på 1930-talet möjlighet att omfördela pingst- och påskledighet till februari för att kunna
anordna fjällfärder för barnen. Först 1940, på grund av ransoneringen av stenkol och koks, beslutade den så kallade Bränslekommissionen att skolorna skulle hålla stängt under årets kallaste vecka, och man införde det så kallade kokslovet. Det ledde till att allt fler anordnade skidresor för barnen. Från början var det mest storstadsbarnen som åkte iväg, men efter kriget hade traditionen blivit så spridd att man behöll den. Även om man inte behövde ransonera längre ansåg man att det var sunt för barnen att få vistas i fjällen, och dessutom
slapp man infektionerna som härjade som värst i februari. Sportlovet var här för att stanna. Eller februarilovet, eller vinterlovet ... Namnet kokslovet förpassades däremot till historieböckerna, och det var väl lika bra det.
