Därför "fikas" det i Sverige

18 september 2025

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

På Ikeas varuhusrestauranger i andra länder finns det informationsskyltar om konceptet fika. Fika verkar var något av det svenskaste som finns, en sorts samhällsinstitution. Till och med för våra grannländer ses fika som lite exotiskt. Ordet används inte i danskan eller norskan. Naturligtvis tar folk kafferaster på arbetsplatser överallt. Men ordboksdefinitionerna – kaffepaus, kaffe – berättar inte allt om vad fika är. För visst är fika något mer än en kafferast, något mer än att bara ta en kaffe? Ofta äter man något bakverk till, och om man inte sätter sig ner utan tar kaffen med sig är det knappast en fika. Språkligt är fika superintressant. Inte nog med att ordet har en viktig kulturell betydelse och har gott på export, det har dessutom ett ovanligt ursprung som du kan läsa mer om nedan.

FIKA FRÅN MALUNG

Fikats ursprung, eller i all fall ordet fikas ursprung, är en spännande men inte helt klarlagd historia. Enligt en teori började det i Malung. I det så kallade skinnarmålet, som talades av de som behandlade skinn där, stavades och uttalades kaffe med i, kaffi. Sedan skedde något som kallas backslang – när man kastar om hela eller delar av ord. Kaffi blev fika. Men det finns också belägg för att sotare och fångar i Stockholm sade fika i början av 1900-talet. Ordet började användas inte bara om kaffet, utan om kafferasten och kaféet, och blev ett verb som syftade både på att dricka kaffe och ta ett bakverk. Uttrycket fika efter något (eftertrakta, sträva efter ngt) härstammar istället från fornsvenska fikia (skynda, sträva). Det är delvis synonymt med det vanligare uttrycket fiska efter något.

EN FRANSK "FEKA"

Den gamla svenska backslangen har en modern, väldigt spridd motsvarighet i Frankrike: verlan. Också den bygger på att orddelar och stavelser kastas om. Dessutom tar man ofta bort eller lägger till vokalljud i det omvandlade ordet. Femme (kvinna) blir meufe (uttalet ändras från "famm" till "möff"). Det här är väldigt vanligt, särskilt bland unga. Fiffigt nog är slangfenomenets namn verlan i sig ett exempel på verlan. Det är nämligen ordet l’envers ("bak och fram; omvänt") som gjorts om till verlan. Faktum är att fransmännen också har en egen variant av fika på verlan. Café ("kaffe; kafeteria") blir féka. Mycket snarlikt fika. Fast utan de speciella konnotationerna som omgärdar det svenska fikakonceptet. Även om fransmännen gärna tar en croissant till kaffet.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.