Den språkliga behandlingen av vänsterhänta

Eftersom det var De vänsterhäntas dag den 13 augusti, tittar vi närmare på en del uttryck som har med vänsterhanden att göra. Man tror att minst en tiondel av mänskligheten är vänsterhänt. Varför är inte helt kartlagt, mer än att både arv och miljö har betydelse. Att högerhänthet är normen märks inte minst på att vänsterhänthet i Sverige fram till lutet av 1960-talet betraktades som en defekt, och vänsterhänta elever tvingades att skriva med höger hand i skolan. Lyckligtvis är detta inte tillåtet längre. Om de vänsterhänta hade varit i majoritet hade vi inte pratat om att göra något med vänster hand när vi vill beskriva något som görs halvhjärtat eller slarvigt. Som ni kan läsa längre ner är det vänster sida (och inte just det att vara vänsterhänt) som har haft en negativ konnotation i flera språk. Men i svenskan har själva ordet vänster faktiskt ett ursprung med positiva vibbar. Fornsvenskans ord för vänster, vinstre, härstammar från ett germanskt ord med grundbetydelsen ”den gynnsammare sidan” och är besläktat med vän.

Vänster sida har traditionellt haft negativa konnotationer, men då talar vi inte om politikens uppdelning i höger och vänster, som kom mycket senare. På latin heter vänster sinister, som också betyder "olycksbådande", medan engelskans ord left kom från fornengelskans ord för "svag". Engelskan har också samma ord, right, för "höger" och "rätt". Fenomenet märks också i uttryck för så kallade morganatiska äktenskap, vilket innebar att en man ur en högre samhällsklass gifte sig med en lägre stående kvinna som inte fick samma rättigheter som rikare fruar. Detta kallades att "gifta sig till vänster" – vilket i sin tur gav upphov till uttrycket vänsterprassla, att vara otrogen. Även uttrycket på något vänster (på något vis) kan förklaras med att man associerade "vänster" med något som var avvikande eller okonventionellt.