Fattigmånaden är rik på finurliga idiom

8 januari 2025

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Det är fattigmånad, januari, när julen och elräkningarna tillsammans har gjort ett hål i plånboken. Många måste dra åt svångremmen, alltså leva mer sparsamt. I veckans brev går vi igenom ett antal idiomatiska uttryck som handlar om att spara in på utgifter. Uttrycket med svångremmen (bältet) ska ge en bild av att man blir allt magrare på grund av att man äter för lite och alltså måste dra åt bältet för att hålla byxorna uppe. Den bilden var tydligare i den äldre (och nu bortglömda) varianten dra åt svältremmen. Ordet svångrem, en synonym till livrem, är från 1854 och besläktat med det fornsvenska adjektivet svanger, ”svängd inåt; mager”. Enligt den historiska ordboken SAOB härstammar ordet från det dialektala svånge, ”veka livet” och är besläktat med svång, ”hungrig”, och verbet svinga. Det händer också att svångremspolitik används som en synonym till åtstramningspolitik.

Längst ner i brevet: den lustiga bakgrunden till suga på ramarna och snåljåp.

UPPSVING FÖR UTTRYCK

Användandet av ordet fattigmånad exploderade i svensk press på 2010-talet. En sökning i Kungliga bibliotekets digitaliserade tidningsarkiv visar att ordet bara användes ett fåtal gånger före millennieskiftet. Arkivet innehåller inte all press, men resultatet ger en fingervisning. Även om begreppet fattigmånad förekom tidigare blev det på 2010-talet en journalistisk tradition att varje januari skriva om fattigmånaden och ge läsarna spartips. Men fattigmånaden står i skuggan av det populärare begreppet oxveckorna (se nästa spalt).

SLITOXARNAS MÅNAD

De fattiga veckorna efter jul, särskilt efter trettonhelgen, kallas ibland oxveckorna. Uttrycket ska ge bilden av att man får slita som en oxe. Det är ett gammalt uttryck från bondesamhället, men ursprungligen syftade det inte just på januari utan på en längre period utan lediga helgdagar då man fick slita hårt. Det kunde vara hösten eller veckorna efter midsommar. Fastän uttrycket är gammalt är det mer spritt nuförtiden än förr, rapporterar SVT. Åtminstone i pressen, där det verkar betydligt vanligare än fattigmånaden.

BJÖRNAR SUGER INTE

Av alla uttryck för att ha det knapert är kanske det lustigaste att suga på ramarna. Man kan ju lätt se för sig hur någon sitter och suger på en tavelram. Inte gott. Är det allt hen har att äta? Men uttrycket syftar på björnramar, alltså björnens "tassar", och kommer från en myt om björnar. Enligt en gammal uppfattning var björnar som låg i ide tvungna att suga på sina ramar för att få i sig näring. Självaste Carl von Linné spred den här komiska missuppfattningen.

Andra idiom för att spara och snåla:

Vända på slantarna
Vända på varenda krona
Hålla hårt i plånboken; hålla (hårt) i slantarna
Rätta mun(en) efter matsäcken.

EN RIKTIG SNÅLJOCKE

En snåljåp vet alla vad det är – men vad är en jåp? Jåp är faktiskt en fornsvensk form av namnet Jakob (varianter: Jap och Jop). Namnet Jåp användes precis som Måns och Jöns för att ge personer nedsättande epitet. Dummerjöns, pellejöns, tråkmåns, osv. Snåljåp är det enda ordet där ”jåp”-ändelsen har överlevt. På vissa platser i landet kunde man också bli kallad snåljakob, snåljocke eller snålhans.

Den som spar han har, men snål spar och fan tar. Det finns flera uttryck som visar att sparandet är positivt men blir negativt när det slår över i för mycket snålande. Snål spar och fan tar syftar på att man går miste om något på grund av snålhet. Ungefär som i idiomet snålheten bedrar visheten. Eller i ordet dumsnål.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.