Fjät och förgät - en senkommen Lucia

14 december 2022

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Varför kallas saffransbullen som vi äter vid lucia för lussekatt? Det är en djävulskt intressant historia som börjar på 1600-talet. Enligt en teori förknippades det nederländska högtidsbrödet duivekater (djävulskatt) då med en kattliknande djävulsfigur som straffade olydiga barn. I Tyskland ska duiveskater ha delats ut av Kinken-Jes (Jesusbarnet) på luciadagen. Exakt vilken roll brödet hade och när saffran kom in i bilden är oklart.

Hur som helst importerades brödet till Göteborg, där det i början kallades dyvelskatt eller dövelskatt. Den historiska ordboken SAOB beskriver det som 'ett egendomligt format bröd som bakas till luciadagen' i Västsverige. Efterhand bytte bullarna namn och eventuellt form till lussekatter, men så sent som 1912 stod det i Nordisk familjebok: 'I sydvästra Sverige bakas till [Lucia] ett särskildt kultbröd […] kalladt 'dövelskatt''.

FJÄT, STUVA OCH FÖRLÄT

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva... Så heter det i Arvid Roséns text (från 1928) till den neapolitanska sången Sankta Lucia. Många barn har sjungit orden utan att veta vad de betyder, och numera behöver också vuxna ett lexikon för att förstå dem.
Fjät är ett ålderdomligt ord för steg, så gammalt att det förekom i Upplandslagen från 1300-talet. Stuva var förr en variant av stuga. I en versrad sjunger vi 'mörkret skall flykta snart'. Även om vi har flykt som substantiv har verbet flykta (fly) nästan dött ut och låter väldigt ålderdomligt. Men vi förstår ändå ordet. Värre är det med versraden som beskrivs under nästa rubrik...

SPRÅKPOLISEN FÖRLÅTER

Hur många har inte felaktigt sjungit 'kring jord som sol'n förgät, skuggorna ruva'? I själva verket ska det vara förlät. Visst låter det konstigt att solen förlåter jorden, men förr hade förlåta också betydelsen lämna/överge, vilket fortfarande är fallet i norskan (forlate) och danskan (forlade). Den som först tog miste på förlät/förgät var ändå inte var så dum; förgäta är ett gammalt ord för att glömma och det passar ju rätt bra att solen glömt bort jorden i vintermörkret.
Språkpolisen noterar dock att förlät är preteritum (imperfekt), medan förgät är presens imperativ (uppmaning i nutid). I dåtid hade det blivit förgat, en i dag utdöd form. Det borde alltså varit som sol förgat, men det rimmar inte med går tunga fjät.

Ordfull (nu med statistik också!)
Språkkampen (språkkviss)
Ord i oreda (dagliga idiom)
Minikryss (små korsord, nytt varje dag!)

IDIOM TILL LJUSETS HÖGTID

Kasta/sprida (nytt) ljus över något.
Ge ny information om något.

Levande ljus.
Stearinljus (eller annat ljus med brinnande låga).

Sitta som ett tänt ljus.
Sitta och lyssna uppmärksamt/fascinerat.

En ljus idé.
En snilleblixt.

Sätta sitt ljus under skäppan.
Vara blygsam och dölja vad man kan.

Dra fram något i ljuset.
Avslöja något.

Det går upp ett ljus…
Man inser plötsligt något (det gick upp ett ljus för honom)

Klassens ljus.
Den duktigaste i klassen.

Se/skåda dagens ljus
Födas.

Leta med ljus och lykta efter något.
Leta mycket noga, ofta med betydelsen att det var förgäves: 'vi har letat med ljus och lykta efter en ny Lucia'.

... och några gamla ordspråk ...

Hushåll utan hustru är lykta utan ljus.

När man inte vill se hjälper varken ljus eller glasögon.

(Ur Den svenska ordspråksboken, 1865).

ELPRISORDBOKEN

Lagom till ljusets högtid domineras nyheterna av de höga elpriserna. Nedan förklaras* några ord som förekommit den senaste tiden.

Effektbrist.
När vi förbrukar mer el än vad som i en given stund finns tillgängligt i nätet i ett område.

Elbrist.
När vi förbrukar mer el än vi producerar (Sverige är en av Europas största elexportörer).

Kilowattimme (kWh).
Elpriset sätts per kilowattimme, som är en enhet för energi och motsvarar 3,6 megajoule. En kWh = 1000 wattimmar.

Kapacitetsbrist.
Att elnätets överföringskapacitet är uttömd (t.ex. när det inte går att transportera tillräckligt med el från kraftverken i norr till konsumenterna i syd).

Transmissionsnätet (stamnätet).
Stamnätet är den äldre benämningen på kraftledningsnätet som levererar elektricitet genom landet.

Elområde.
Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden. Elrpiset varierar mellan elområdena bland annat beroende på tillgång, efterfrågan och överföringskapacitet.

*Förklaringarna ska inte ses som definitiva utan bygger på information från Svenska kraftnät, nyhetsartiklar och elbolag.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.