|
HISTORIEN OM KOSLÄPPET |
I det gamla bondesamhället var tiden runt Kristi himmelsfärd förknippad med betessläppet, då korna efter en lång vinter tillbringad i mörka lador äntligen skulle få komma ut i det fria. Det här var mest en begivenhet för barnen på bondgården, och förstås för nöten själva (det heter ju som en kalv på grönbete), men någon gång på 2000-talet fick mjölkbönderna en smart idé. Plötsligt blev kosläppet en attraktion för allmänheten. Lokaltidningar och tv-team fanns på plats för att dokumentera hur korna gjorde glada skutt i gräset. Rubrikerna berättar om ”folkfester”. Mejeribranschen var inte sena på pucken. Ett exempel på hur ett högst odramatiskt inslag på landsbygden blir till en modern, folklig tradition och ett nytt ord tar över: det gamla betessläppet blev kosläpp.
Källor: Isof, ”Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv", Wikipedia |
|
EUROPAS GÅTFULLA NAMN |
På söndag, en månad före EU-valet, är det Europadagen, ibland kallad EU:s födelsedag. Den högtidlighålls till minne av Schumandeklarationen (1950), som lade grunden till det som skulle utvecklas till EU. Men nu är vi ju främst språknördar och funderar därför mest på namnet Europa. Varför heter kontinenten så?
Det är känt att grekerna avgränsade och namngav kontinenten under antiken. Namnets ursprung är desto gåtfullare. En teori gör gällande att orden eurys (vid) och ops (ansikte, öga) kombinerades för att beskriva det vidsträckta landområdet i norr. Enligt en annan teori har namnet mesopotamiskt ursprung: det akkadiska ordet erebu, "solnedgång", ska ha använts om kontinenten i nordväst där solen gick ner. Slutligen finns teorin att Europa var en förgrekisk jordgudinna som fick namnge kontinenten. Europa var också namnet på en fenicisk prinsessa som enligt en myt blev bortrövad av Zeus.
Källor: Britannica, Wikipedia |
|
|
|
|