Flygande Jesus, akkadiska och glada kor

8 maj 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Kristi himmelfärdsdag infaller alltid fyrtio dagar efter påskdagen, men eftersom påsken är en rörlig högtid hoppar även himmelfärdsdagen runt i almanackan. Förra året inföll den röda dagen torsdagen 18 maj, i år är det 9 maj – men det är alltid en torsdag, som förr även kallades Helgetorsdag. För den som missat det har högtiden sitt ursprung i Bibelns berättelse om Jesus uppstigande till himlen fyrtio dagar efter sin återuppståndelse. Varför heter det då Kristi och inte Kristus himmelfärdsdag? Det beror på att Kristi är en gammal latinsk genitivform som har överlevt i kyrkligt språk, t.ex. ”Kristi lidande” (även formen Jesu är ett latinskt genitiv). I modernt språkbruk heter det Kristus lidande, men eftersom Kristi himmelsfärd är ett egennamn kan man inte hux flux byta genitivform. För den som tycker att namnet är lite långt finns andra varianter: bara himmelfärdsdagen, Kristi himmel, eller det vitsiga Kristi flygare. Nedan berättar vi om sekulära namn på dagen – och om en tradition som väckts till liv i ny form: betessläppet.

BARA ELLER VITA ÄRMAR

Förr betraktades ofta Kristi himmelfärdsdag som den första sommardagen. Även om vädret har varit svajigt på sistone visar SMHI:s årstidskarta att sommaren (ur meteorologisk synvinkel) faktiskt har anlänt till södra halvan av Sverige. Idén om den första sommardagen gav hur som helst upphov till namnet barärmsdagen, för att det var då kvinnorna började gå med bara ärmar, samt vitärmsdagen, för att man började klä sig i sommarkläder. Den kallades också första metaredagen, eftersom man enligt folktron på denna dag kunde hitta det ställe där fiskarna nappade bäst, för att sedan meta där resten av sommaren.

Källa: Isof, Wikipedia

KLÄMDAG PÅ FREDAG

Ibland är det bra att hamna i kläm. Vardagar mellan röda dagar och vanliga helger kallas sedan 1950-talet för klämdagar. Svensk Ordbok uppger att ordet är belagt sedan 1964, men det användes av Aftonbladet redan 1950, om än med tillägget ”s k” (så kallad), eftersom det fortfarande inte var ett särskilt etablerat uttryck. 1964 skrev Expressen: "[han] får nämligen en s k klämdag på lördagen, som egentligen är arbetsdag”. I det fallet användes klämdag för att beteckna en ledig dag mellan högtid och helg, men med den numera gängse betydelsen heter det klämdag oavsett om man jobbar, tar ut kompledigt eller har avtalad ledighet genom sitt kollektivavtal.

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

HISTORIEN OM KOSLÄPPET

I det gamla bondesamhället var tiden runt Kristi himmelsfärd förknippad med betessläppet, då korna efter en lång vinter tillbringad i mörka lador äntligen skulle få komma ut i det fria. Det här var mest en begivenhet för barnen på bondgården, och förstås för nöten själva (det heter ju som en kalv på grönbete), men någon gång på 2000-talet fick mjölkbönderna en smart idé. Plötsligt blev kosläppet en attraktion för allmänheten. Lokaltidningar och tv-team fanns på plats för att dokumentera hur korna gjorde glada skutt i gräset. Rubrikerna berättar om ”folkfester”. Mejeribranschen var inte sena på pucken. Ett exempel på hur ett högst odramatiskt inslag på landsbygden blir till en modern, folklig tradition och ett nytt ord tar över: det gamla betessläppet blev kosläpp.

Källor: Isof, ”Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv", Wikipedia

EUROPAS GÅTFULLA NAMN

På söndag, en månad före EU-valet, är det Europadagen, ibland kallad EU:s födelsedag. Den högtidlighålls till minne av Schumandeklarationen (1950), som lade grunden till det som skulle utvecklas till EU. Men nu är vi ju främst språknördar och funderar därför mest på namnet Europa. Varför heter kontinenten så?

Det är känt att grekerna avgränsade och namngav kontinenten under antiken. Namnets ursprung är desto gåtfullare. En teori gör gällande att orden eurys (vid) och ops (ansikte, öga) kombinerades för att beskriva det vidsträckta landområdet i norr. Enligt en annan teori har namnet mesopotamiskt ursprung: det akkadiska ordet erebu, "solnedgång", ska ha använts om kontinenten i nordväst där solen gick ner. Slutligen finns teorin att Europa var en förgrekisk jordgudinna som fick namnge kontinenten. Europa var också namnet på en fenicisk prinsessa som enligt en myt blev bortrövad av Zeus.

Källor: Britannica, Wikipedia

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.