Flygande tefat och arabiska när vi pratar astronomi

16 oktober 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

I måndags skickades rymdfarkosten Europa Clipper upp av Nasa för att studera Jupiters måne Europa. Frågan man vill få besvarad är om det finns ett hav under månens istäcke – och eventuellt förutsättningar för liv. Farkosten är framme om fem och ett halvt år, så astronomerna får ha is i magen ... Tills vidare kan man fira Astronomins dag och natt den 18 och 19 oktober, och läsa den dråpliga historien bakom uttrycket "flygande tefat" nedan.

Men först ska vi reda ut det här med "nomer" och "loger". För det är inte alltid lätt att vara astronom. Inte bara för att man måste vara en fena på naturvetenskap och matematik, utan också för att man ständigt riskerar att bli förväxlad med en astrolog, det vill säga en stjärntydare och horoskopställare. Skillnaden mellan astronomer och astrologer avspeglas i ordens beståndsdelar. Det gemensamma förledet astro- är grekiska och betyder "stjärn-", alltså något som har med himlakropparna att göra. Efterledet -logi kommer från logos, "förnuft" och "lära". Men -nomi betyder "lag", "kunskap", "styre" eller "vetenskap". Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och rymden. På kandidatprogrammet i astronomi och astrofysik vid Lunds universitet får studenterna bland annat lära sig om universums och planeternas skapelse, stadierna i en stjärnas liv samt programmering, modelleringsmetoder och statistik. Det är bra att veta, så att man inte råkar utbrista "Åh, jag är Vädur!" när någon presenterar sig som astronom.

INTE RAKETFORSKNING

Vi som varken blev astronauter eller astronomer kan istället blanda in rymden i vår vokabulär.

Rymden är stor, kanske oändlig. Och det är väl därför astronomisk också är ett adjektiv som står för något enormt, skyhögt. Den som tjänar astronomiska summor pengar är stenrik. Ett liknande förstärkningsord är galaktisk(t).

När något är enkelt kan man säga: det är inte raketforskning. Ett uttryck som verkar ha slagit igenom stort på 2000-talet, om man får tro sökträffarna bland gamla tidningsartiklar.

Den som har oturen att få en snyting i ansiktet kan sägas ha fått ett slag mitt i planeten.

Källor: Synonymer.se, Svenska tidningar, KB. Nästa spalt: Wikipedia, Etymonline.com

ARABISK ASTRONOMI

Under delar av medeltiden blomstrade astronomin i arabvärlden. Ett arabiskt begrepp som används än i dag är azimut. Det är den ena koordinaten för en himlakropp i ett horisontellt koordinatsystem, och den räknas från norr och österut och kan vara mellan 0 och 360 grader. Termen kommer ursprungligen från det arabiska ordet al-samut, السموت, "stigarna" eller "riktningarna", och spreds tillsammans med instrumentet astrolabium till Europa. Ett astrolabium (se bilden ovan) är ett astronomiskt instrument med rötter i antikens Grekland som användes för att bestämma himlakroppars höjd över horisonten. Det grekiska ordet astrolábos, ἀστρολάβος, kan översättas med "stjärntagare".

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

DÄRFÖR SÄGER VI "FLYGANDE TEFAT"

Ufo står för oidentifierbart flygande objekt, och förkortningen slog igenom i svenskan trots att det borde ha blivit ofo på svenska, eftersom det inte heter *uidentifierbart*. Hur som helst fanns redan ett äldre, lite lustigare uttryck: flygande tefat. Det var en amerikansk pilot vid namn Kenneth Arnold som av misstag gav upphov till det. En dag 1947 rapporterade han nämligen att han sett nio halvmåneformade föremål komma flygande i flera tusen kilometer i timmen. I den första tidningsartikeln om hans observation stod det, felaktigt, skulle han senare hävda, att han sett ufon som liknade flying saucers, flygande tefat. Därmed var uttrycket fött; det spreds som en löpeld i amerikanska medier och plockades snabbt upp av svenska journalister. Dessutom blev det ett fenomen i populärkulturen och resulterade i mängder av B-filmer med tefatsliknande ufon. Allt på grund av ett missförstånd.

Källor: National Air Space Museum, Digitaliserade dagstidningar, KB.

RYMDSTENARNAS NAMN

Meteor, meteorit, asteroid, komet. Vad är skillnaden? När vi ser ett stjärnfall ser vi en meteor – ett ljusstreck som uppstår när en meteoroid faller in i jordens atmosfär i hög hastighet. Ordet meteor syftar alltså på själva strecket, "stjärnfallet". Meteoroider kan variera i storlek från ett sandkorn till ett enormt klippblock. Om meteoroiden når jordytan utan att förgasas helt kallas den meteorit. Riktigt ljusstarka meteorer kallas bolider.

Meteorer är ofta bitar av asteroider. En asteroid är en sorts småplanet som finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Meteorregn kan också uppstå när kometer passerar jorden.

Vad är då kometer? Kometer är himlakroppar som kretsar kring solen och får en ”svans” av solstrålningen på kometkärnan, som består av is, stoft och stenpartiklar.
Källor: Nasa, Wikipedia

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.