Flygsalva, germanska gudinnor och ukrainska påskägg

27 mars 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Påskveckan står för dörren och veckans nyhetsbrev har både kristna och hedniska inslag. I kristen tradition är skärtorsdagen dagen då Jesus tvättade sina lärjungars fötter och åt den sista måltiden. Skär betyder här ”ren”. Men i folklig tradition var skärtorsdagen förknippad med häxornas färder till Blåkulla. Bönder målade tjärkors på ladugårdsdörren och lade fram stål för att hålla häxorna borta, man gömde undan redskap som häxorna kunde flyga iväg på. På 1900-talet såg man med lite mer humor på det hela och från Västsverige spreds traditionen med att klä ut sig till påskkärringar. Förr fanns det detaljerade beskrivningar av häxornas metoder. Bland annat troddes de använda en så kallad flygsalva (häxsalva) för att kunna flyga på kvastar och dylikt. Och recepten man föreställde sig var skräckinjagande. Förutom droger gjorda av bolmört och stormhatt och andra mycket giftiga växter kunde de innehålla fett från döda barn.

FRÅN TROLL TILL HÄXOR

Föreställningen om häxsabbater med djävulen på ”Blåkulla” är gammal. Men var menade man att Blåkulla låg? Det finns ett antal platser som har fått namnet Blåkulla eller liknande i Sverige, från norr till söder. I Bohuslän finns Blåkullen på Brattön, det finns ett berg vid namn Blåkulla vid Marstrand, men den mest kända häxsamlingsplatsen är kanske ön Blå jungfrun (som även kallas Blåkulla) i Kalmarsund. Varifrån kom då namnet Blåkulla? I äldre nordisk folktro betraktades de ”blå bergen” som trollens hemvist. ”Blåberget” och ”blåkullen” kunde ersätta helvetet som den plats man skulle ”dra åt” i olika förolämpningar. Gradvis övertog häxorna trollens roll och därmed blev deras mötesplats med satan också Blåkulla. I äldre svenska användes blå ibland synonymt med svart, så Blåkulla betydde också ”Svartkulla”.

Källor: Isof, SAOB (bild: "Häxsabbaten" av Francisco de Goya)

PYSANKA OCH ANDRA ÄGG

Påskäggstraditionen sägs ha uppstått därför att hönsen förr inte lade ägg på vintern men började igen under fastan. Och eftersom man då inte fick äta hade man lagom till påsk samlat på sig ett stort antal ägg (dagens framavlade värphöns gör dock inte uppehåll). Traditionen att dekorera ägg var i svang redan på 1700-talet; det är också bakgrunden till de exklusiva Fabergéäggen som juveleraren Fabergé tillverkade åt den ryska tsarfamiljen. I Ukraina har påskäggstraditionen tagit sig ett eget uttryck. Så kallade pysanka (påskägg) dekoreras med traditionella mönster på ett ganska avancerat vis. De områden som man vill behålla vita täcks med bivax, varpå ägget doppas i ett färgbad; proceduren med att täcka vissa färger och doppa i olika färgbad upprepas tills mönstret är färdigt. Traditionen förbjöds under sovjettiden eftersom den betraktades som en religiös sedvänja.

Källor: Wikipedia, Time

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99kr. Beställer gör du här.

DÄRFÖR HETER DET EASTER

Namnen påsk, Pâques (franska) och Pascua (spanska) är besläktade och härstammar från hebreiskans pesah (passera). Men varför heter högtiden Easter på engelska? Förmodligen av samma skäl som den heter Ostern på tyska, men därom tvistar de lärde. En ifrågsatt teori, som anges som ett faktum på ett antal webbsidor, gör gällande att namnet Easter härstammar från den germanska fruktbarhetsgudinnan Eostre eller Eostrae. Enligt uppslagsverket Encyclopedia Britannica är detta inte troligt, och i stället ska det numera råda enighet om att namnet härstammar från latinets alba (vit, skymning). Detta blev Eostarum på gammalhögtyska, innan det blev Ostern på tyska och Easter på engelska.

SOMMAR I TID OCH OTID

På söndag kl 02.00 ställer vi om till sommartid, vilket innebär att vi flyttar fram klockan en timme. Det finns flera minnesregler för att komma ihåg när klockan ska flyttas fram respektive tillbaka. Man kan tänka sig att man på våren ser fram emot sommaren och på hösten ser tillbaka på sommaren. Eller att man ställer fram utemöblerna på våren och ställer tillbaka dem på hösten. På engelska finns det lite vitsiga uttrycket spring forward, fall back.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.