Svenska Synonymer
Välj en ordbok
Svenska Synonymer
Välj en ordbok
Nyhetsbrev

Hövliga riddare och kryptiska kraschar

TEMA: ARTIGHET
Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken
De flesta uppskattar när man är hövlig (artig), men tycker kanske inte att man behöver vara hövisk (ridderlig, ärbar). Men det är i grund och botten samma sak, i alla fall språkhistoriskt. Hövlig kommer från fornsvenska höveliker och är besläktat med hov (det vill säga en furstes personal och betjäning, som uttalas 'håv' – inte en hov på ett djur). Hövisk, av fornsvenska hövisker, är också närbesläktat med hov. Ursprunget till hov är tyskt och ordet finns belagt i svenskan (hof på fornsvenska) på 1300-talet. Båda adjektiven höveliker och hövisker syftade ungefär på att bete sig som vid hovet. 
Norskan och danskan har också ordet hövlig (stavat høflig) med samma betydelse som i svenskan, däremot får man se upp med artig. På norska kan artig betyda trevlig, men också intressant, rolig och märklig/egendomlig.
HÖVLIGT TILLTAL FÖRR
Fram till mitten av 1900-talet var det oförskämt att dua främlingar. Istället skulle man använda titlar. Det kunde bli krångligt, som i följande påhittade exempel: 

Vet professor Stenrot hur professor Stenrot ska fira professor Stenrots födelsedag?

Men vad sa man om man inte kände till titeln? Man använde passiv form. Det är på grund av rädslan att använda fel tilltal som dessa formuleringar finns:

Vad får det lov att vara?

Önskas något mer?

Hur står det till?

Är det till att åka hem över julen?
SPRÅKPOLISEN RYCKER UT
Som ni användare har diskuterat i forumet tidigare har viss servicepersonal börjat nia kunderna. Vissa upprörs av detta och menar att i Sverige duar vi varandra. Och faktum är att främlingar i regel inte har 'niat' varandra i Sverige, inte ens innan vi började dua. Niande har förekommit i viss utsträckning – och är vanligare i finlandssvenskan – men svenskarna har främst markerat artighet genom titlar.
Förr kunde personer i högre ställning nia personer i lägre ställning, men dessa skulle använda titeln på den de tilltalade. 'Önskar professor Adolfsson en kopp te?' var en artig fråga; 'önskar ni en kopp te?' var ett övertramp. Därför förknippades niandet med ojämlikhet och du-tilltalet vann när titlarna övergavs på 1960-talet. Än idag väcker ni-tilltal reaktioner, så servicepersonal använder det på egen risk.

Flera källor har använts för det här nyhetsbrevet. Den som vill fördjupa sig i ämnet kan börja med denna artikel i Populär Historia.
EN RIKTIG KAVALJER
En man som på ett belevat sätt visar respekt för kvinnor beter sig med ett äldre ord chevalereskt (ridderligt, höviskt, galant, uppvaktande). Ordet är enligt språkhistoriska källor belagt i svenskan första halvan av 1800-talet, lånades in från franskan och är sprunget ur kavaljer (franska cavalier), som i sin tur lånades in till svenskan på 1700-talet. Kavaljer syftar främst på en man som uppvaktar en kvinna eller är sällskap till en dam (bordskavaljer), men också på en man som beter sig chevalereskt.
HÖVLIGT ENGELSK TILLTAL
Engelskan uttrycker inte artighet genom pronomen, eftersom både du och ni heter you. Istället används titlar.

Mr. Både för gifta och ogifta män, tillsammans med efternamn. 

Mrs. Gifta kvinnor, tillsammans med efternamn.

Miss. Unga/ogifta kvinnor.

Ms (uttalas 'miz'). När man inte vet om kvinnan är gift eller ogift.

Sir. I södra och mellersta USA artigt tilltal avsett för främmande män. I Storbritannien formellt eller gammaldags, används ibland av servicepersonal.

Madam. Samma som ovan, fast för kvinnor.

Ma'am. Förkortning av madam. I södra USA artigt tilltal för främmande kvinnor. I Storbritannien mycket formellt, avsett för överordnade inom polis/militär och t.om. drottningen. 

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.