Kohandel, valfläsk och andra aktuella ord

Om ett parti inte får absolut majoritet, vilket inte har hänt i Sverige sedan Socialdemokraterna fick det 1968, krävs det att flera partier bildar regering. Antingen en majoritetsregering eller en minoritetsregering. Och ibland krävs det kohandel – kompromisspolitik – för att få ihop en koalition. Man offrar något och får något i utbyte. Och det kan vi få se en del av efter riksdagsvalet. Uttrycket kohandel har använts i svenskan sedan åtminstone 1923, enligt SAOB. Då skrev Stockholms Dagblad om rekonstruktionen av Svenska lantmännens bank, en situation som var "som skapad för en kohandel mellan regeringen och borgerliga element". Uttrycket lånades från tyskan där Kuhhandel hade samma betydelse. Även finskan (lehmänkauppa) och norskan (kuhandel) använder kometaforen. I danskan finns uttrycket studehandel (en stude är en kastrerad tjurkalv, en stut på svenska). Men om vi hade lånat uttrycket i dag hade vi nog pratat om hästar i stället, för det gör man nämligen i engelskan, och det är ju därifrån vi lånar de flesta nya orden nuförtiden. Horse trading hetet det alltså. Det är lätt att förstå liknelsen vid köpslående om kor och hästar. Men varför politiska förhandlingar kallades logrolling tidigare är svårare att gissa sig till. Uttrycket ska grunda sig i att nybyggare i Nordamerika behövde samarbeta när de skulle flytta timmer. De behövde varandra, precis som olika politiska partier gör.