|
FOBIER OCH FOBIKER |
Ordet fobi härstammar från grekiskans phobos (rädsla), som också var namnet på panikens och flyktens gud i antikens Grekland. Homofobi, transfobi och bifobi är fobier i överförd bemärkelse, och till skillnad från irrationella rädslor, som t.ex. agorafobi, torgskräck, syftar de på en negativ, fördomsfull, diskriminerande eller rentav hatisk syn på en viss grupp människor. Xenofobi, främlingsfientlighet, är ett annat sådant begrepp (xenos är grekiska för 'främling').
I Sverige användes ordet fobi för första gången 1896 av Bror Gadelius i skriften "Om tvångstankar och därmed besläktade fenomen". |
|
JÄM-MERLIGA SPRÅKFEL |
Ibland måste Språkpolisen konstatera att jämnställdheten har gått för långt. Även om det inte sker för jämnan händer det att folk tar fel, särskilt när de pratar, och sätter in ett n i jämställdhet. Inte konstigt; den som är för jämställdhet vill att det ska vara jämnt såtillvida att orättvisa skillnader utjämnas. Ibland smyger det sig också in ett n i jämlikhet, jämt och ständigt, jämställd och jämställa, jämstor, jämstark, jämfota och jämsides. Vilket inte heller är konstigt, eftersom dessa ord förr kunde stavas med jämn- som förled. I några fall har n inte fallit bort: jämnbredd går lika bra som jämbredd. I 'Svensk ordbok' är jämnbördig en godkänd stavning, men jämbördig är betydligt vanligare. Gränserna är ibland oskarpa, men en tumregel är att förledet jäm- betyder 'lika' eller 'likadan som', medan jämn- innebär att något är jämnt till ytan, med lika stora mått, utan variationer. En jämnbred planka är lika bred överallt; två plankor som är jämbreda är lika breda. |
|
|
|
|