Krösa-Maja gör mos av lingonen

12 september 2025

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Kors i krösamoset, nu är det är lingonsäsong! Numera är det mest äldre smålänningar och vissa västgötar som säger krösamos – lingonsylt, alltså. Och det är nog bara Alfred i Emil i Lönneberga som säger "kors i krösamoset". Krös, kröser krösen och kröson är gamla ord för lingon i småländskan. "Vi smålänningar plockade icke lingon, vi repade dem. De hette kröson för resten", skrev författaren Albert Engström i sin självbiografi (Mitt lif och leverne, 1907). Enligt Svensk ordbok bildades pluralformen kröser förmodligen av klasar. Krös har också betytt andra saker, som "skåra/kryss". Och att krösa kunde betyda "kryssa". Men Krösa-Maja i Emil i Lönneberga har förstås fått sitt namn av att hon plockar lingon/kröson. Detta har en historisk bakgrund. Under andra världskriget blev bärplockning vanligare på grund av ransoneringen av bland annat socker. Staten propagerade aktivt för att svenskarna skulle bege sig ut i skogen och plocka bär och svamp.

KRÖSA-MAJA DUBBAD

Hur låter egentligen olyckskorpen Krösa-Maja? Det vet vi inte, mer än att hon (i alla fall skådespelerskan) pratar tyska. Det är nämligen inte bara Prussiluskan som spelas av en tysk skådespelerska (Margot Trooger) i filmatiseringarna av Astrid Lindgrens böcker. Krösa-Maja spelades av tyskan Carsta Löck. Hon föddes i Schleswig-Holstein 1902, dog i Berlin 1993 och hade redan en lång filmkarriär bakom sig när hon spelade Krösa-Maja. I filmen dubbas hon av den svenska operasångerskan och skådespelerskan Isa Quensel (1905–1981). Men i den tyska versionen dubbades hon istället av en annan tyska vid namn Carola Höhn. Så den som vill höra hennes röst får se henne i någon av hennes många tyska filmroller.

Foto: Carsta Löck, 1942. CC BY 3.0. Beskuren.

VÄRD ETT RUTTET LINGON

Förutom att lingonvecka har blivit ett skämtsamt slangord för menstruation, finns det få uttryck med lingon i. Däremot kan man säga att ngn/ngt inte är värd/värt ett ruttet lingon, eller att man inte ger ett ruttet lingon för det. På engelska säger man istället not worth a fig – inte värt ett fikon (eller bean – böna, cent – öre, osv). Lingon bildades av stammen ling-, som finns i ljung (men j:et har blivit till ett i). Engelskan har lånat ordet av oss; det heter lingonberry. Det finns dock många dialektala namn på lingon: bearberry, beaverberry, cougarberry, foxberry, lowbush cranberry, mountain bilberry, mountain cranberry, samt de kanadensiska: partridgeberry, quailberry, red whortleberry, redberry. Kärt bär har många namn.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.