Lagom är bäst, ingen protest

Lagom är bäst, lyder ett gammalt svenskt talesätt. Och när svenskarna får rösta om sitt favoritord i svenska språket är lagom en solklar vinnare. Inget annat ord är så förknippat med föreställningar om den svenska mentaliteten och kulturen. Inte för mycket, inte för lite, inte för starkt, inte för svagt, inte för sent, inte för tidigt – bara precis lagom. I en ordbok från 1678 beskriver Samuel Columbus lagom som ett "betydelserikt" ord i vårt "ädla språk". Uppfattningen att ordet speglar den svenska mentaliteten och även det svenska folkhemmet har funnits länge. En bok som bidrog till att omvärlden fick bilden av Sverige som "landet lagom" är Sweden: the Middle Way av amerikanen Marquis Childs från 1936. Man kan diskutera om bilden fortfarande stämmer i ett samhällsklimat som allt oftare beskrivs som polariserat, men det råder ingen tvekan om att lagom har särskilda konnotationer i Sverige som besläktade ord i andra språk saknar. Lagom har ungefär samma ställning i Sverige som hygge i Danmark och kos i Norge – ord som enligt en dansk språkvetare är så betydelsemättade att de är "små bomber av kultur". Uppfattningen att lagom inte finns på andra språk stämmer delvis. För trots att lagom har samma grundbetydelse i bokmål och nynorsk, de två norska språken, används det knappt i modern norska. I stället säger man andra saker, som till exempel til pass. Och när det gäller andra språk är det svårt att hitta exakta motsvarigheter. Slår man upp lagom i svensk-engelska ordböcker får man förslag på en rad ord som snarare betyder tillräcklig, lämplig, passande, måttlig, moderat eller optimal. Inte riktigt lagom, trots allt...