Låskor, fastlagsris och den ofrivilliga påskön

16 april 2025

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Det är inte kris i påsbranschen, utan det är påsk(-)ris vi syftar på. Ofta är det ett knippe björkris som dekorerats med grällt färgade fjädrar. Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet var det vanligare att kalla det fastlagsris, eftersom fastan – fastlagen – varade fram till påsk. Påskriset har som mycket annat i påsktider med Jesus att göra. Förr (från 1600-talet och framåt) fanns det en tradition att piska barnen med ris på långfredagen som en påminnelse om Jesu lidande. Om det var en brutal tradition i början blev det efterhand en lekfull ritual, och det fanns varianter där den som steg upp först på morgonen lät de andra "smaka riset". I Uppland kallades rispiskningen "påskskräcka" och på Gotland "påskskräcken". Tack och lov är påskriset numera bara en färgglad dekoration, men riset som tortyrredskap och symbol för plåga förekommer även i andra, helt vardagliga uttryck i språket. Nedan kan du läsa mer om detta och om varför Påskön heter som den gör. Glad påsk från Synonymer.se!

Källor: SO, Dialektbloggen (Institutet för språk- och folkminnen).

ATT LIGGA RISIGT TILL

Ris i betydelsen knippe med kvistar eller kvistiga buskar härstammar från 1200-talet och nämns i Västgötalagen. Ordets ursprung är germanskt och troligen besläktat med verbet rista. I fornsvenskan betydde ris även "småskog" och "plåga", det vill säga plågoris (som dock är ett senare ord). Kopplingen till piskning och plågor märks också i uttryck som ris eller ros, där ris syftar på att risa, "kritisera", och i idiomet binda ris åt egen rygg, som betyder att man försvårar för sig själv eller bjuder in till andras kritik. Och så finns mer talspråkliga uttryck som risa till sig (för ngn), ligga risigt till eller vara/känna sig risig. Eller "rishög" om slitna bilar.

OFRIVILLIGA "PÅSKÖN"

Påskön, den avlägsna Stillahavsön med de enorma stenstoderna, heter som den gör av en slump. Det var nämligen på påskdagen 1772 som den holländske sjöfararen Jacob Roggeveen siktade den då okönda ön. Och som seden bjöd var det öns erövrare som döpte den. Vad urinvånarna kallade den innan européerna kom på besök är inte känt. I samband med att en kristen missionsstation anlades på ön på 1860-talet började invånarna kalla den Rapa Nui (invånarna och deras språk kallas rapanui). Men det internationella namnet är alltså fortfarande Påskön (Easter Island på engelska).

Källor: SO, SAOB, Synonymer.se, Britannica.com

Den som låg och drog sig i sängen under påskveckan fick förr i tiden ett öknamn under resten av dagen. Sjusovaren på skärtorsdagen blev kallad Skärtosen; långfredagens sömntuta blev kallad Långlaten, påskaftonens dito fick namnet Stumpen och påskdagens tröttis fick heta Påsklåskan. Men låska ska inte förväxlas med loska; det var inte en spottloska som avsågs. Istället var det troligen adjektivet låsk som gav upphov till namnet. I vissa dialekter betydde det nämligen "lat" eller "slö".

Källor: Dialektbloggen, Institutet för språk- och folkminnen.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.