Det är inte kris i påsbranschen, utan det är påsk(-)ris vi syftar på. Ofta är det ett knippe björkris som dekorerats med grällt färgade fjädrar. Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet var det vanligare att kalla det fastlagsris, eftersom fastan – fastlagen – varade fram till påsk. Påskriset har som mycket annat i påsktider med Jesus att göra. Förr (från 1600-talet och framåt) fanns det en tradition att piska barnen med ris på långfredagen som en påminnelse om Jesu lidande. Om det var en brutal tradition i början blev det efterhand en lekfull ritual, och det fanns varianter där den som steg upp först på morgonen lät de andra "smaka riset". I Uppland kallades rispiskningen "påskskräcka" och på Gotland "påskskräcken". Tack och lov är påskriset numera bara en färgglad dekoration, men riset som tortyrredskap och symbol för plåga förekommer även i andra, helt vardagliga uttryck i språket. Nedan kan du läsa mer om detta och om varför Påskön heter som den gör. Glad påsk från Synonymer.se!
Källor: SO, Dialektbloggen (Institutet för språk- och folkminnen).
|