Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Nyhetsbrev

Läxor & katedraler - nu börjar skolan!

TEMA: SKOLSTART
Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken
Flitiga elever får ibland höra att de är plugghästar. Ordet har funnits länge, åtminstone sedan 1850, men hur uppstod det egentligen? Att plugga syftade från början på att slå in en plugg (kil) i något eller täppa till ett hål med en plugg. I överförd bemärkelse blev plugga sedan att täppa till en kunskapslucka. Hästen kom in i bilden helt enkelt därför att hästar symboliserar arbete och slit (arbetshäst). Verbet kunde förr ha två objekt, både det som skulle pluggas in (ämnet) och mottagaren (eleven). I SAOB finns ett exempel från 1840: ’hennes far har pluggat latin i skolpojkar’. Numera pluggar man, utan objekt, eller pluggar (in) ett ämne. I början av 1900-talet blev plugget också ett vardagligt uttryck för ’skola’. För att vara ett slangbetonat uttryck är plugget alltså mycket gammalt.
LÄRAREN I KATEDRALEN
Skolan har moderniserats mycket med ny teknik, men oftast hittar man fortfarande en kateder längst fram i klassrummet. Egentligen är det ett vanligt skrivbord, men ordet syftar mer på lärarens traditionella plats och funktion i rummet. Ordet kommer från latinets cathedra som syftar på (bekväm) stol med armstöd. I vissa kyrkor fanns biskopsstolar som kallades katedrar, och dessa kyrkor kallades katedraler. Katedern är alltså en symbol för biskopens (och i förlängningen lärarens) auktoritet. Förr i tiden var katedern också upphöjd. Ett ord som förekommit i debatter om skolan är katederundervisning. Det syftar dels på traditionell undervisning där en lärare pratar och eleverna lyssnar, men används också nedlåtande om föråldrad undervisning.
SPRÅKPOLISEN RYCKER UT
En del barn har redan börjat skolan, andra kommer göra det nästa vecka... Fast vänta nu, heter det inte kommer att? Ja och nej. I text är det fortfarande vanligast med 'kommer att'. Att utelämna infinitivmärket 'att' i den första meningen var alltså avsteg från normen. Men elever kan få rätt om de utelämnar 'att'. Det blir allt vanligare, och enligt en del språkvetare kommer 'att' sannolikt (att) försvinna efter kommer. Språkrådet ser det inte heller som ett uppenbart fel. Egentligen är det inte så konstigt. Hjälpverb brukar inte följas av infinitivmärke (t.ex. vill, borde, måste, ska) och här är kommer ett undantag. Det finns även andra verb som kan men inte måste följas av att, t.ex. börja, sluta, lova, pröva, planera. Det återstår att se om 'att' kommer att bli kvar. 

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.