Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Nyhetsbrev

Ljusstakar och äventyr i advent

VECKANS ORD: ADVENTSLJUS
Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken
På första advent lyser de elektriska adventsljusstakarna i miljontals fönster i Sverige. Ljusstakarna finns i andra länder, särskilt i Norden, men är ingen annanstans så populära som i Sverige. Den elektriska ljusstaken är nämligen en svensk uppfinning. 1934 fick lagerarbetaren Oscar Andersson på Philips i Göteborg en ljus idé när många kunder returnerade trasiga julgansbelysningar. Han kom på att man kunde återanvända de fungerande lampsocklarna i slingorna genom att bygga en elektrisk ljusstake av dem. Han borrade hål i en vanlig träljusstake och satte i elektriska ljus. 1939 började försäljningen under namnet ”Julottestaken”, som hade sju ljus. Succén var ett faktum, men det dröjde runt 15 år innan ordet adventsljusstake (med kortformen adventsstake) började användas.                      
MOSSIGT FAKTAFEL
Traditionen med adventsljusstakar går tillbaka till slutet av 1800-talet. Då kom nämligen den tyska seden med adventsgranar till Sverige. Med tiden började man tända ljusstakar med fyra eller sju ljus. Den med fyra hade ett ljus för varje söndag i advent. Det blev också vanligt att dekorera ljusstakarna. Men inte, som många säger, med vitmossa. Det vi lägger vid foten av stearinljusen i adventsstakarna är fönsterlav. Den fick sitt namn av att man förr lade sådan lav på fönsterkarmen för att suga upp fukt. Anledningen till att många kallar den vitmossa är att den ofta säljs under det namnet – den är ju vit och ser ut som mossa.
RISKFYLLD ADVENT
Ordet advent kommer från latinets adventus och betyder "ankomst". Och det är förstås adventus Domini, "Herrens ankomst", som avses, eftersom advent räknar ner till Jesu födelse. I språk med fler latinska ord används advent också i den ordagranna betydelsen; på engelska kan man säga the advent of spring, vårens ankomst. Svenskan har bevarat en bibetydelse av det latinska ordet. I medeltidslatinet började adventura nämligen också syfta på något riskfyllt (adventure, på engelska). Fornsvenskan snappade upp det, och det är därifrån orden äventyr och äventyra (riskera, sätta på spel) kommer.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.