Undertext har både en konkret betydelse – textremsa till film/video – och en bildlig: det underliggande budskapet. Men en god undertextare måste såklart också förstå den bildliga undertexten. Annars blir det så tokigt som i SVT:s AI-genererade undertextning av sina egna nyhetsprogram, som fått kritik för
kvalitetsbrister av Granskningsnämnden. Den konkreta betydelsen av
undertext kommer ursprungligen (men via omvägar) från ett latinskt verb för att väva in något under något annat:
subtextere. I svenskan var ordet undertext ovanligt före mitten av 1900-talet. I KB:s digitaliserade tidningsarkiv får man bara ett fåtal träffar före 1960-talet. Då används ordet främst om underskrifter eller förklarande text under exempelvis bilder. Men i en artikel från 1948 syftar det på filmundertexter: "snabba stickrepliker, som den svenska undertexten oftast inte hinner återge…" (Hudiksvallstidningen, 8/5). I takt med att tv och senare videokassetter, dvd och strömningstjänster slår igenom börjar undertexter nämnas allt oftare i pressen. Samtidigt verkar också ordet bli vanligare i den bildliga betydelsen. Det kan vara genom inflytande från engelskan. För när ryssen Konstantin Stanislavskij – i sin världsberömda skådespelarmetod – myntade ett begrepp för att beskriva hur skådespelare förmedlar det outsagda, blev det
subtext i engelsk översättning. Innan dess hade
subtext främst syftat på beskrivande underskrifter (bildtexter osv). Till skillnad från svenskan har engelskan ett annat ord för moderna textremsor till video:
subtitles.
