Nederländskt till midsommar

18 juni 2026

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Vad är den gemensamma nämnaren mellan Nederländerna och det svenska midsommarfirandet – förutom att Sverige och Nederländerna möts i fotbolls-VM på midsommardagen? Svaret är: Janssons frestelse. Eller, för att vara mer exakt, den mest smakrika ingrediensen i rätten. Ansjovis heter likadant på nederländska, och namnet kommer enligt vissa källor även därifrån. Enligt andra är ordet ett 1600-talslån från engelska acnhovies, som i sin tur kom från portugisiskans anchova. Det äldsta ursprunget är omdiskuterat: antingen grekiskans aphye (liten fisk), eller baskiskans anchu (torkad fisk). Ansjovis böjs med ar-ändelse i plural, ansjovisar. Tidigare har ordet kunnat stavas på flera olika sätt på svenska, men numera är ansjovis den enda accepterade stavningen. Ansjovisens vetenskapliga namn är Engraulis encrasicolus. Men varför heter förresten Janssons frestelse som den gör? Det berättar vi nedan. Dessutom bjuder vi på några nederländska lånord. Glad midsommar – och lyckönskningar till fotbollslandslaget!

JANSSONS FRESTELSE

Janssons frestelse är bland det mest svenska som finns. Ändå vet ingen vem den där Jansson var! Det finns tre teorier. Den första är att operasångaren Per Adolf Janzon (1844–1889) fick låna sitt namn till rätten på grund av sin vana att bjuda på öl, snaps och ansjovisgratäng. Problemet med den teorin är att folk inte började säga Janssons (eller Janzons) frestelse förrän trettio år efter hans död. En troligare förklaring är att en kokerska på Östermalm döpte rätten efter filmen Janssons frestelse som gick på bio 1928 (och som byggde på en succépjäs från 1914). Enligt ytterligare en teori kom namnet av att familjen Jansson i Dunkers socken bjöd fattiga på ansjovislåda under missväxten 1867–1869.

NEDERLÄNDSKT I SVENSKAN

Det kryllar av nederländska lånord i svenskan, men deras ursprung märks inte eftersom de varit en del av språket så länge. Många av dem kom in via sjöfarten och handeln under den nederländska stormaktstiden. T.ex. akter, durk, koj, reling, sjåare, matros, fock, babord, gast, apelsin och gatt (som i Kattegatt).

Det finns många ord som låter eller stavas ungefär likadant på svenska och nederländska:

prata – praten, babbelen
obegriplig – onbegrijpelijk
allitd – altijd
möjlig – mogelijk
nu – nu

Källor: SO, Språkbruk 1/1 2004, Insitutet för språk och folkminnen, Svensk etymologisk ordbok, SAOB.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.