|
VÄLLANDE VALPAR |
Ordet valp betecknar hundungar, och används även lite nedsättande om unga, oerfarna män (som är valpiga). Det är belagt sedan 1200-talet, då det förekom i Västgötalagen i formen hvalper. Liknande former finns i anda fornnordiska språk: hvelpr i fornnorskan och fornisländskan, hlvap i forndanskan. I anglosaxiskan hette det hwelp, ett ord som överlevt till idag, men nu stavas det whelp (’hundvalp’ eller ’spoling’). Valp är besläktat med fornsvenska väll, en ljudhärmande rot för att beskriva ett högt ljud. |
|
SPRÅKPOLISEN SKÄLLER |
Namn på hundraser skrivs generellt med liten bokstav: yorkshireterrier, golden retriever, labrador, sanktbernhardshund, dobermann. De räknas nämligen som sortbeteckningar och inte som egennamn (som vanligtvis har stor begynnelsebokstav). Men det finns tveksamma fall. Jack Russel-terrier innehåller namnet på avlaren, Jack Russel, som gav namn åt rasen. I svenska dagstidningar förekommer flera olika former. Språkvårdaren Catharina Grünbaum skrev i DN att det heter jackrusselterrier, men samma tidning har skrivit 'Jack Russell terrier' och 'Jack Russel-terrier'. |
|
|
|
|