Solidaritet, majkunskap och tortyrmetoder

1 maj 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Dagen till ära tittar vi närmare på arbetarrörelsens paradord solidaritet. Kamratanda och sammanhållning, som är några av betydelserna, är visserligen inte förbehållet socialister, men ordet har blivit centralt inom vänstern. Tänk parollen "internationell solidaritet, arbetarklassens kampenhet" som brukar höras i förstamajtågen. Det kan vara solidaritet inom arbetarrörelsen, med fattiga eller med tredje världen (läs mer om det begreppet längre ner). När man spårar ordens ursprung är det ofta så att många vägar bär till Rom, och så är även fallet med ordet solidaritet. Det latinska adjektivet solidus, "solid", "hel" och "gedigen", och neutrumformen solidum, som syftar på "hela summan", gav till slut upphov till franskans solidaire och i slutändan solidarité. Härifrån lånade svenskan begreppet på 1840-talet. I Frankrike användes ordet först som en juridisk term som syftade på solidariskt ansvar, det vill säga att var och en som delar på en skuld kan krävas på den. I samband med socialismens och arbetarrörelsens framväxt blev ordet populärt som politiskt begrepp och spred sig till andra länder.

VISSTE DU ATT...?

"Glada vappen" är ett finlandssvenskt sätt att hänvisa till Valborgsmässoafton?

Man i det gamla bondesamhället "drack märg i benen" (ofta en sup, men ibland björksav) på Valborgsmässodagen (1 maj) för att hålla sig starka och friska under sommaren.

Tyska invandrare införde majstången i Sverige på medeltiden. Den ersattes sedermera av midsommarstången eftersom det blommade senare i Norden.

Att man förr brukade "maja" på den första dagen i maj – alltså dekorera något med gröna växter.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

DE TRE VÄRLDARNA

Tredje världen är synonymt med utvecklingsländer och fattiga länder i Afrika, Latinamerika och Asien. Men hur blev det så? Och vilka är de andra två världarna? Det var den franske historiken Alfred Sauvy som delade in världen i tre delar under det kalla kriget. Den första världen, som ibland kallas Västvärlden, utgjordes av USA och Västeuropa med allierade; den andra världen var Warszawapakten/Östblocket, alltså Sovjetunionen med lydstater och allierade; le tiers-monde, tredje världen, fick beteckna de länder som inte passade in i de två andra blocken. Efter murens fall stämmer världsbilden sämre. Begreppet har blivit kritiserat för att vara föråldrat, och andra etiketter, som t.ex. ”det globala syd”, har seglat upp som utmanare.

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

PLÅGSAM SPRÅKHISTORIA

Språkens olika ord för arbete vittnar om arbetets plågsamma roll i mänsklighetens historia. I svenskan har ordet arbete funnits sedan 1400-talet, fast då i andra former (som arbeide). Det var ett lån av lågtyskans arbeit. Även arvode härstammar från tyskan, och hade tidigare samma betydelse som arbete (ungefär: "möda"). Ursprunget till båda orden kan vara ett indoeuropeiskt ord med betydelserna "slav", "tjänare" och "föräldralös".

Även engelska work (arbeta) har germanskt ursprung. Svenskans verk har samma ursprung som work, så om språket hade tagit den vägen hade vi talat om verk och verka istället för arbete och arbeta. De språk som är sprungna ur latinet har helt andra ord för arbete, t.ex. travaille på franska och trabajo på spanska. Pikant nog härstammar orden från senlatinets trepalium, som var namnet på tortyrmetoden på bilden ovan! Italienskan fick istället ordet lavoro, en motsvarighet till engelskans labour (ENG) och labor (USA). Svenskans laborera har samma ursprung, nämligen latinets laborare, "arbeta".

Foto: Illustration av den romerska tortyrmetoden "trepalium". Av ManuRoquette, Creative Commons licens. Text i källan borttagen.

GOSSKÖR OCH KORGOSSE

På söndag är det gosskörernas dag. En gosskör sjunger ofta fyra stämmor (sopran, alt, tenor och bas) och utgörs mestadels av pojkar, men kan också vara en blandad kör med män som passerat målbrottet. Men varför heter det korgosse och inte "körgosse"? Jo, i kyrkan finns något som kallas koret; det är den del av kyrkorummet där huvudaltaret står. Särskilt inom katolska kyrkan är korgossen en pojke som tjänstgör som ministrant, en medhjälpare till prästen, vid gudstjänster. Men ordet har även kommit att användas om pojkarna i kyrkliga körer (som ju ofta står nära koret). Så om någon säger "jag var korgosse" krävs det mer information för att veta vad det innebär – hjälpreda, körsångare eller både och. Ordet kor härstammar, via latinet, från grekiskans khoros, "körsång", "(tempel)dans". I antikens Grekland syftade det också mer specifikt på den kör som kommenterade handlingen i en teaterpjäs.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.