Svenska Synonymer
Välj en ordbok
Svenska Synonymer
Välj en ordbok
Nyhetsbrev

Suffragetter och andra kvinnliga böjningar

KVINNODAGEN
Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken
Så här på internationella kvinnodagen tittar vi tillbaka på ordet suffragett. För hundra år sedan hade Englands kvinnor fortfarande inte full rösträtt. Det skulle dröja till 1928, även om parlamentet hade tagit ett första steg med en lagändring 1919 (samma år som Sveriges riksdag beslutade om att införa rösträtt för kvinnor).
Allmän rösträtt heter universal suffrage på engelska. Kvinnlig rösträtt heter alltså women’s suffrage. Ordet suffrage kommer från latinets suffragium, som bland annat betecknade romarnas (begränsade) rösträtt. Namnet suffragette kom att användas om en grupp militanta engelska aktivister som stred för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Namnet importerades till svenskan men användes främst för att beteckna den brittiska rörelsen.
SEXUSBÖJNING ELLER EJ?
Framförställda adjektiv kan ha a- eller e-ändelse i svenskan, beroende på om de syftar på en man eller kvinna: den vänlige mannen, den vänliga kvinnan. Det kallas sexusböjning. E-ändelse används i regel om män och när substantivet är neutrum: den store ledaren (men det nyvalda statsrådet). A-ändelsen används om kvinnor eller generellt, oavsett kön; den uppfattas då som könsneutral. Men mönstret blir mer komplext vid en närmare titt. 

E-ändelse är vanligare när adjektivet står självständigt, alltså utan substantiv (den unge, den enskilde) samt i fasta tjänstebeteckningar (förste sekreterare) och i formellare texter. Ibland används e-ändelsen om mäktiga kvinnor. För att göra språket mer jämlikt har vissa myndigheter slopat e-ändelsen. Att använda e-ändelse vid självständiga adjektiv (den anställde istället för den anställda) kan uppfattas som exkluderande eftersom e-ändelsen mest används om män. E-ändelsen kan uppfattas som gammaldags och formell.

Läs mer hos Institutet för språk och folkminnen.
SPRÅKPOLISEN RYCKER UT
När någon tackar är det vanligast att svara varsågod eller det var så lite (så). Men det har kommit till språkpolisens kännedom att en annat svar blir allt vanligare: ingen fara.

Så här kan det låta:
– Tack för hjälpen!
– Ingen fara!

Vissa tycker att detta svar är förvirrande eller rent av provocerande. Ingen fara är synonymt med det gör inget och ingen skada skedd, vilket man svarar när någon ber om ursäkt för något. Ingen fara kan alltså antyda att personen som tackar har bett om ursäkt eller beklagat besväret (och att det fanns något att be om ursäkt för). Kanske är det därför vissa blir provocerade. De har ju bara tackat, inte beklagat ett fel de begått! Språkpolisens råd är att spara ingen fara till de tillfällen då någon faktiskt ber om ursäkt eller beklagar besväret.
KVINNLIGA SUBSTANTIV
'Vad är klockan?'
'Hon är kvart i två.'
Av tradition är klockan/tiden hon på svenska, även om det har blivit ovanligare. Det är ett arv från svenskans gamla grammatiska genus maskulinum och femininum. Numera har vi neutrum/t-genus (ett träd) och utrum/n-genus (en bil).

Några andra ord som var femininum förr är sol, dörr, kyrka, bok och jord. Himmel, måne, väg och sten är exempel på ord som var maskulinum. Detsamma gäller mindre båtar, medan segelfartyg och större skepp fortfarande kan benämnas hon.
'THEY' – ENGELSKANS 'HEN'
I engelskan har he (han) länge använts som generiskt pronomen, alltså generellt, för att syfta på en människa i allmänhet. Men det finns ett könsneutralt alternativ: generiskt they. Det används inte bara som könsneutralt pronomen för flera okända personer, utan även för att syfta på en enskild individ (oavsett om det är en man eller kvinna). Ett exempel på det senare:
Somebody left their wallet on the counter. (Någon glömde sin plånbok på disken).
'Singular they', som det också kallas, används numera också för personer som inte identifierar sig som han eller hon.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.