Tyskt öl smakar mumma på svenska

2 oktober 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Den 3 oktober firar Tyskland sin nationaldag, och vi passar därför på att uppmärksamma tyskan i svenskan. I många hundra år var det tyskan som hade störst inflytande på det svenska språket. Och det är från tyskan vi har lånat flest ord. Vi ger några exempel nedan, men börjar med ett nedslag i en tysk favorit: Oktoberfest. Ölfestivalen i München pågår just nu och räknas som världens största folkfest. Det är många som tycker att ölen smakar mumma. Inte bokstavligt talat, eftersom mumma är en blandning av ljus öl och porter, ibland med starkvin och smaksatt kardemumma, som mest finns på svenska julbord. Men smaka mumma betyder "smaka gott". Hur kommer det sig?

Man skulle kunna tro att mumma är en förkortning av kardemumma, men så verkar det inte vara. Ölet mumma började importeras från Braunschweig i Tyskland på 1500-talet under namnet Braunschweiger Mumme. Det ska ha varit starkt och mörkt men olikt dagens kryddiga juldryck. Enligt den gängse teorin fick ölet sitt namn av bryggaren Christian Mumme som var verksam i Braunschweig på 1400-talet. Och över ett halvt millennium senare är ölet alltså sinnebilden av något gott – något som smakar mumma. Kan man tänka sig ett bättre betyg?

VARFÖR SÄGER VI TYSK?

Med tanke på att inget språk har påverkat svenskan så mycket som tyskan är det kanske förvånande att vi benämner tyskarnas land och språk med andra ord än de gör. Tyskland heter som bekant Deutschland på tyska, och tyska heter Deutsch. Men går vi tillbaka till tidig medeltid hittar vi den gemensamma nämnaren. "Tysk" och "Deutsch" är kognater, det vill säga släktord med gemensamt ursprung. "Tysk" härstammar från fornsvenska þyþisker och thysk, som i sin tur kom från forngermanska thioda, med grundbetydelsen "folklig" (folklig jämfört med latinet). Detta ord utvecklades till "Deutsch" på tyska.

Källor till ovanstående och nästa spalt: SO, etymonline.com, Svensk etymologisk ordbok. Wikipedia, SvD (17/12 2021).

KÄRNFULLA HUNDAR

Det ligger en hund begraven
Precis som ana ugglor i mossen betyder detta att något är lurt. Man anar oråd. Men vad har en hundgrav med det att göra? Det hela är sannolikt ett missförstånd. På tyska har man sedan 1500-talet sagt Da liegt der Hund begraben, där ligger hunden begravd, och med detta menat "där finns förklaringen". På svenska blev betydelsen efterhand en mer diffus misstanke. Enligt en teori – men det finns andra. T.ex. att uttrycket kommer från hunt som betydde "kista".

Pudelns kärna
Betydelse: kärnan i något, det väsentliga. Här behövs inga teorier, för vi vet att uttrycket myntades av Johann Wolfgang von Goethe i hans Faust. När Faust tar in en pudel i sitt hem visar den sig vara djävulsgestalten Mefistofeles i hundförklädnad. När Faust inser det utbrister han: ”Das also war des Pudels Kern” – det var alltså pudelns kärna.

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

FÖRSVENSKADE LÅN

Många av våra vanligaste ord har tyskt* ursprung men har fått svensk stavning.

språk (sprake)

billig (billich "rättvis, skälig")

ansikte (ansichte)

sakta (sachte)

arbete (arbeit, "möda")

stad (Stat)

ganska (ganz, gans "mycket; helt")

trappa (trappe)

dåre (dore, "förvirrad")

straff (straffen)

måste (moste)

* "tyskt" är en förenkling. Tyskan har olika namn beroende på tidsperiod och område (högtyska, lågtyska/plattyska, medelhögtyska osv). Standardtyskan kallas högtyska.

LÅNADE CITATORD

Lånord som behåller sin utländska stavning kallas med en annan term citatord.

Från/sedan anno dazumal. Urgammal. Skämtsamt uttryck som blandar latinets anno (år) med tyska dazumal (förr i tiden).

Müsli. Bildat av Mus (mos) och -li (diminutivändelse).

Besserwisser. Av besser (bättre) och Wisser (vetare).

Geschäft (affär). Nedsättande om spekulativ handel, skumraskaffär.

Schlager. Samma betydelse på tyska, bildat av schlagen, "slå".

Sturm und Drang (storm och längtan). Allmänt om livslust och längtan i ungdomen; även namn på tidig romantisk strömning i tysk litteratur.

Jugend (från början: ungdom). Konststil runt sekelskiftet 1900, med böljande linjer och stiliserade former ur naturen.

Bild: Staty föreställande den tyska romantikens portalfigurer Goethe och Schiller i Weimar.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.