Vajsing och bitvargar i tassemarken

13 november 2024

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

"Ingen rädder för vargen här", sjunger de tre små grisarna i Disneys klassiker Tre små grisar. Rädder är en gammal adjektivböjning som länge förekom i Götamål ( glader, sjuker osv). Men det är vargar det här ska handla om. Vargen är nog det mest mytomspunna, fruktade och hatade rovdjuret i den norra hemisfären. Den får symbolisera ilska, glupskhet och allmän dålighet i många metaforiska uttryck som vi berättar om längre ner. Samtidigt ska man inte varna för den i onödan. Den grekiska fabelmästaren Aisopos berättade på 500-talet f. Kr. om en pojke som på skoj ropade ”vargen kommer!” när han vallade får. När vargen till slut kom var det ingen som trodde honom. Sensmoralen var att det är farligt att ljuga. Att ropa vargen kommer eller ropa på vargen eller helt enkelt ropa varg syftar numera på att försöka skrämmas med överdrifter.

ULV I TASSEMARKER

I fornsvenskan kallades varg bland annat vargher, som också betydde ”förbrytare”, ”strypare”, ”dråpare”. Ordet är också besläktat med engelskans worry, ”bekymmer”, som innan hade betytt ”strypa”. Enligt Svensk etymologisk ordbok var vargher ett så kallat noaord för det äldre ordet ulv. Det vill säga: man sa inte ulv eftersom man trodde att det skulle locka fram ulven eller andra olyckor. Man tror att ulv härstammar från ett urgermanskt ord, ”wolfaz”, som också är källan till bland annat engelska wolf. Andra gamla ”noanamn” för vargen är gråben, den gråe och tass. Och om du inte redan visste det så vet du nu att tassemarker ursprungligen betydde ”vargrik mark”.

VAJSING PÅ VARGEN

Ibland blir det vajsing (fel) på datorn eller bilen. Särskilt äldre stockholmare använder det här uttrycket. Men vad sjutton har det med vargar att göra? Jo, vargar förknippades med olycka och allt möjligt dåligt, och när ett arbetsmaterial hade blivit fördärvat, sa hantverkare förr att det blev varg på (arbetsstycket). Med stockholmarnas mjuka r blev det till slut vaj. Som i sin tur blev vajsing. Ytterligare en variant är vajkaj. Och det är inte längre bara hantverkare som säger det. Man kan gå till doktorn för att man har ”nåt vajsing på örat”. Det kan till och med bli vajsing på vargen.

Källor för nyhetsbrevet: SAOB, Institutet för språk och folkminnen, KB:s digitala tidningsarkiv, Svensk etymologisk ordbok, Svensk ordbok, Wikipedia, Synonymer.se.

Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.

ENSAMMA BITVARGAR

Det finns många vargar i språket. Ensamvargen dök upp i tidningstext första gången 1953 (åtminstone i det digitaliserade arkivet). Det kan vara första gången det användes som metafor för en ensling – en person som håller sig för sig själv. Själva ordet fanns tidigare, men användes då i bokstavlig betydelse: varg som jagar ensam. En slitvarg är en person som jobbar hårt, särskilt i sportsammanhang, men på 1800-talet syftade det på barn som slet ut mycket kläder! En snålvarg är förstås en snåljåp. En bitvarg är en folkilsken person. Solvarg används knappast längre, men syftade förr på en glatt leende person (varggrin förekommer fortfarande) – eller på Fenrisulven eller det optiska fenomenet vädersol.

IDIOMATISKA UTTRYCK

Hungrig som en varg.
Mkt hungrig. Med vargaptit.

En ulv i fårakläder.
En som döljer onda avsikter bakom ett ofarligt yttre. Kommer från Bergspredikan i Bibeln. Men Aisopos var först (500-talet f.Kr.) med fabeln om en varg som klädde ut sig till får.

Tjuta med vargarna/ulvarna.
Att fegt instämma med gruppen, särskilt när den går till angrepp. Aktuellt i våra tider av drev i sociala medier.

Varg i veum.
Historiskt uttryck för fredlös person som begått brott inom ett helgat område. Används ibland skämtsamt om någon som blivit allmänt avskydd.

Gillar du vårt nyhetsbrev?

Prenumerera och få kommande utskick direkt i inkorgen – precis som över 70 000 andra läsare.