Televisionen slog igenom med dunder och brak i Sverige i samband med fotbolls-VM på hemmaplan 1958. Första gången tv-bilder visades för publik i Sverige var på Röda kvarn i Stockholm 1930, och ordet television, importerat från engelskan, är belagt i svenskan redan 1923. Det är en sammansättning av förledet
tele- och ordet
vision. Tele är grekiska för ”fjärran”; i grekisk mytologi heter Odysseus son Telemachos, vilket kan ha betytt ”fjärran från striden” eller ”strider på avstånd”.
Vision kommer från latinets
visio, som betyder ”syn”. I tv:ns barndom användes också ordet
bildradio. Men det hade kunnat bli som i våra grannländer. Norrmännen och danskarna har förutom tv ett annat ord:
fjernsyn (fjärrsyn). Det ordet för tv finns också på tyska:
Fernsehen. 1945 efterlyste språkforskaren Axel M Lindqvist ett smidigt svenskt ord motsvarande engelskans
television: "
vore inte fjärrbild bra?" Som så många andra gånger vann engelskan (eller grekiskan och latinet, om man ska vara petig).
