• 1. (språkvetenskaplig term, om verb) som anger att något upprepas ('studsa' är ett iterativt verb) || -t

Hur uttalas iterativ?

1. [itt- eller -i:v]

• 1. 1. Det rör sig om en iterativ process utan inbördes ordning.
  2. 1. Även inom Security Solutions har iterativ produktion börjat tillämpas.
  3. 1. Med detta som grund menar respondenten att de inte strävar efter en vattenfallsbaserad modell utan snarare en iterativ process.
  4. 1. Även om ovanstående beskrivning ger skenet av en sekventiell process är produktionsprocessen snarare av tydlig iterativ karaktär.
  5. 1. Det är inte bara iterativ produktion som är en konsekvens av effektiviseringsarbetet.
  6. 1. Det ökande inslaget av iterativ produktion samt arbetet med att öka medarbetarnas kompetens är konsekvenser av detta.
  7. 1. Utifrån dessa har kodningen skett i en iterativ process med flera personer inblandade och hela materialet har kodats i sin helhet två gånger för att förfina indexposterna och etablera ett gemensamt tillvägagångssätt för kodningen.
  8. 1. Detta brukar liknas vid en iterativ process där arbetets framåtskridande går i en cyklisk rörelse.
  9. 1. Jag har i inledningen till detta kapitel beskrivit avhandlingsarbete som en iterativ process där jag hela tiden har fått gå tillbaka i och med att jag har kommit i kontakt med nya studier och teorier.
  10. 1. Utvecklingen blir iterativ och spelet kommer sakta att utvecklas och göras allt mer komplett.