Synonymer till kana

subst.

smal isbana, isbana, isväg

verb

åka kana, slå kana, kasa, glida, halka, hasa, asa, rutscha, slira, slinta

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Hur används ordet kana?

verb

Planet började svänga och kana okontrollerat för att till slut hamna på ett gräsområde utanför landningsbanan.
Dubbat däck blir stenhårt vid kallt väder och kommer att kana på vägytan.
Helikoptern raglade till och började ryckande kana ner mot muren av träd uppe på krönet.
Efter att ha tillbringat den största delen av de två gångna säsongerna på avbytarbänken vet han att hockeylivet kan kana iväg i vilken riktning som helst.
Sverige kommer i så fall att kana vidare utför från sin tidigare tätplats mot jumboplatsen i Västeuropa vad gäller ekonomisk tillväxt.

subst.

Det mest nervkittlande som sker är att lille busige Lycke åker kana i utspillt diskvatten.
Den som har mycket tur kan få se uttrarna åka kana i snön.
Fantasiflykt med en ogräsätande Labanblomma och en spökfamilj som åker kana på slottets ledstång.
Detta år var det bottenfruset och alla tillbringade eftermiddagen på julaftonen med att åka kana där.
En smällkall januaridag hade Will och jag åkt kana och utmanat varandra om vem som vågade sig längst ut på de breda isstråken.
Det går en kana genom snön och vi följer den hem.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för kana

kana, substantiv, i slå kana, 1678: slåar kane, till svenska dialekt kana, ett slags släde, fornsvenska kani m., båt, äldre nysvenska kan(a), nyisländska kani, litet träkar, danska kane, ett slags släde, förr även: båt, motsvarande medellågtyska kane, båt, nyhögtyska kahn o. det fornfranska lånordet cane (vartill franska canard, anka); i avljudsförh. till fornisländska o. fornnorska kǽna f., båt; möjligen besläktat med kanna (se d. o.); för övrigt dunkelt. Fornsvenska kani, båt, är väl lånat från medellågtyska Jämför Falk WuS 4: 89. — Härtill i äldre svenska dialekt kana, verb, t. ex. 1745.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Liknande ord till kana

kanat

kana i sammansättningar

rutschkana, iskana

Rösta på användares bidrag

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla