Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till norr

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder norr?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet norr?

  1. På förmiddagen besköts även en villa i området Ersboda norr om Umeå.

    Till skillnad från Simone Niggli har han sprungit längst i norr förut.

    Olyckan skedde vid en järnvägsövergång i Vallentuna norr om Stockholm.

    Två inbrottstjuvar greps på måndagskvällen sedan de tagit sig in på ett återvinningsföretag i Kil norr om Karlstad.

    Olyckan inträffade i Nazaré som ligger norr om Lissabon.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för norr

  1. norr, adverb, fornsvenska nor(r) (av *norþr) jämte nordher ävensom nordh = fornisländska o. fornnorska norðr, norð-, danska nord, äldre danska även norder-, fornsaxiska north, medellågtyska norder, fornhögtyska, nyhögtyska nord, anglosaxiska norð (engelska north); från urgermanska språk även franska nord; av urgermanska *nurþra-, *nurþa- = ie *nr̥tro-, *nr̥to-, bildningar med komparativsuffixen -tr-, -t-, närmast motsvarande umbr. nertru, åt vänster; väl med Bugge, Brugmann med flera besläktat med forngrekiska éneroi, de underjordiske, énerthe(n) med mera, nedifrån, (e)nėrteros, den andre, sanskrit náraka, underjord. Grundbetydelse är 'vänster', dvs. med utgångspunkt från indoeuropéens huvudväderstreck öster, den uppgående solen, mot vilken han vände sig vid bön o. offer; jämför sanskrit savyá-, iriska túath med flera, som betyda både 'åt vänster' o. 'nordlig', ävensom iriska fo-chla, norr, kompar. till clé, vänster. Av de övriga analogt bildade urgermanska väderstrecksbeteckningarna synes norr ensamt bevara minnet av detta urgamla orienteringssätt; men även dessa ha, enligt de sannolikaste härledningarna, sin utgångspunkt i solens vandring på himlavalvet. — Väderstrecket 'norr' benämndes för övrigt efter t. ex. vindar (forngrekiska ta bóreia, nord(en) : boréas, nordanvind), årstider (t. ex. litauiska žiėmieì, vinter o. norr), stjärnbilder (forngrekiska árktos, norr, egentligen om Stora Björnen) och så vidare — Även som substantiv: fornsvenska nor = fornisländska o. fornnorska norðr n., jämför fornsvenska nordh. Jämför nordan, nord(en). — Härtill: adjektiv norra, från oblika kasus av fornsvenska norre (jämte -y-, -ö-, ävensom nörþre), motsvarande fornisländska o. fornnorska nyrðri, danska nordre, anglosaxiska norðerra med mera Formerna utan omljud äro de äldre, bildade med ett suffix -(a)r; de med omljud däremot analogibildningar (på -iz- > -iʀ-) efter typen lägre. — Härtill fornsvenska superl. norþaster, nordharster, nordhester, äldre nysvenska nordast t. ex. P. Svart, Wivallius. — Norrbagge jämte bagge, öknamn på norrmännen, t. ex. A. Oxenstierna 1644: norbaggar; G. I:s reg. 1525 med flera: bagge; såsom sådant omnämnt i en norsk konungasaga, enligt vilken Birger Jarl år 1257 förbjöd sitt följe att under konung Håkan Håkanssons besök kalla normännen bagga; som tillnamn på en dansk biskop Sven (Norbag(g)e) o. 1080; jämför även baggsöta. Möjligen = det fornsvenska tillnamnet bagge; jämför också svenska dialekt bagge, gosse, yngling. Ordet är sannolikt etymologiskt identiskt med djurnamnet bagge o. därmed sammanhängande beteckningar; men behöver därför icke vara detta namn i överförd användning (jämför i så fall t. ex. John Bull, öknamn på engelsmännen): möjligen utgå samtliga från en germansk grundbetydelse av något tjockt eller klumpigt; jämför de svenska okvädinsorden kloss, knöl och så vidare Dock enligt Noreen Ark. 6: 308 ytterst ombildning av den latiniserade formen Norvagus, norrman, stundom skrivet Norbagus. — Norrön i norröna tunga, om de västnordiska språken; lärt lån från isl.; till fornisländska o. fornnorska norrǿnn, som kommer från norr, norsk = fornsvenska noren med mera, fornhögtyska nordrôni, anglosaxiska norðerne (engelska northern); väl bildat med en avledning motsvarande -āneus i latin extrāneus, utifrån kommande, osv.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Valdemar

    Nordisk variant av det ryska namnet Vladimir: världens herre.

    Volmar

    Lågtysk form av det nordiska namnet Valdemar, som kommer från det ryska namnet Vladimir: världens herre.

    Besläktade namn: Valde, Valle, Vladimir, Volmer

    Hur böjs norr?

    oböjligt substantivDefinition: ett väderstreck
    singular
    obestämd grundformobestämd form genitiv
    en norren norrs