Synonymer till tossa
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder tossa?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till tossa
tossa i sammansättningar
Hur används ordet tossa?
Det skulle kännas fånigt att väva in glittriga band, som om jag tänker att nu ska jag tossa till det så att det märks väldigt mycket.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
tossa i ordbok från 1870
Historik för tossa
- 1. tossa, fjantig eller enfaldig kvinna, Bellman: din tossa = danska tosse ds.; jämför svenska dialekt tuss, dumhuvud, norska tusse, dvärg, narr, äldre danska tosse, tusse, tuss, jätte, stackare, danska tosse, dumhuvud, av äldre *þurs- = fornisländska o. fornnorska þurs, þuss, jätte, även: dåre, osv.; se närmare under tusse. Jättarna ansågos vara dumma. — Ett annat ord är likbetydande äldre nysvenska tåfsa, Modée Fru Rangsj. o. H. Smulgr., väl av *tåpsa, diminutivbildning av tåp, av samma slag som t. ex. svenska dialekt konsa, lättfärdigt fruntimmer, morsa, märrsa, sossa osv.; jämför till ljudutvecklingen under glufsa, nafsa, rafsa, rufsa, tofs.
- 2. tossa, groda, padda, I. Erici o. 1645; tådza 1652; tussa 1706; i vissa dialekt även tåsa = norska fossa, padda, danska tudse; liksom så många andra likbetydande ord en hypokoristisk bildning, av en till kortnamnen eller barnspråket hörande rot av samma slag som tad i anglosaxiska tádige (engelska toad) jämte kortformen tadde. Med avseende på diminutivsuffixet s jämför det likbetydande nyhögtyska dialekt ytse, anglosaxiska ýtse. — Besläktat är väl svenska dialekt tosk, fornsvenska tusk, anglosaxiska tosca, groda, bildat som fornisländska o. fornnorska froskr, nyhögtyska frosch, o. möjligen uppkommet i anslutning till detta, liksom svenska dialekt tråsk, norska trausk synes ha fått även r-et från detta ord. I fråga om k-avledn. jämför för övrigt under frö 2. o. padda ävensom torsk 2. Se författare NTfF 3 R XII. 63 f. Annorlunda Falk-Torp under tudse. — De urgermanska språken äro sålunda synnerligen rika på sins emellan obesläktade beteckningar för 'padda' o. 'groda', liksom för övrigt även andra indoeuropeiska spr.; t. ex. under frö 2, groda, kvabba, o. padda samt för övrigt forngrekiska phrýnē, phrỹnos (egentl.: brun), bátrakhos (med talrika växelformer), latin būfo, rūbeta (efter färgen), rāna, nyhögtyska kröte (märk växlingen av fornhögtyska chrota ~ chreta), franska crapaud. Denna omständighet jämte den starkt utpräglade hypokorismen i fråga om dessa namn (geminering av stamkonsonant, diminutivsuffix -k, -s och så vidare) beror utan tvivel på eufemism resp. tabu. Dessa djur ha nämligen spelat en stor roll i folkets övertro. De hörde liksom ormen med flera till de s. k. själadjuren o. omhuldades o. dyrkades som skyddsdemoner. I Gaslanders skildringar från Västbo 1774 omtalas vissa sjukdomar (t. ex. frätsår på boskap) såsom orsakade av 'tåssor' (jämför svenska dialekt tossebett, torskbett, även om det s. k. onda bettet); 'tåssor' få ej hatas, ty då dia de boskapen osv.; de betraktas också såsom av någon trollpacka förvandlade konungadöttrar (se Sverige lm. Bih. I. 3: 42 [286] o. registret hos E. Wigström Sverige lm. VIII. 3: 505). Jämför för övrigt under björn, ekorre, Jöns, locke, nalle, orm, spindel 1, varg, vessla, ål 1 samt skog (om räven).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Ture
Nordisk variant av namn som börjar med gudanamnet Tor-: Tors kämpe.
Tyra
Latiniserad form av forndanska namn som börjar med gudanamnet Tor-.
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs tossa?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en tossa | tossan | tossor | tossorna |
| genitiv | en tossas | tossans | tossors | tossornas |