Synonymer till upptäckare

/34854081/HBSynonymerPanorama
/34854081/HBSynonymerMobilTop

Synonymer till upptäckare

Hur upplevde du uppläsningen av upptäckare?

eller
Ur Synonymordboken

Vad betyder upptäckare?

    1. person som upptäcker något || -n; pl. =, best. pl. -arna
Ur Ordboken

Ordboken är Bonniers svenska ordbok tionde upplagan copyright (C) 2010 Peter A. Sjögren och Iréne Györki.

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

MATCHAD: adn-000000000000f092
/34854081/HBSynonymerMobilMid

Hur används ordet upptäckare?

  • Not: Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter och romaner.
    1. Arbetet kommer att ske i samarbete mellan vrakets upptäckare och marinarkeologerna på Södertörns högskola.
    2. Han växte upp i en familj av upptäckare och uppfinnare.
    3. Kontrasten mellan de båda personerna som namnges som upptäckare av Machu Picchu kunde inte vara större.
    4. Det har också från vissa håll ifrågasatts huruvida Johan de Faire är upptäckare av den substans som bolaget utvecklar.
    5. Senare har en mängd vittnesmål och olycksutredningar påvisat att även vana förare lätt överraskas vid sena upptäckare och därför reagerar ogenomtänkt på samma sätt.
    6. För de allra minsta upptäckare låter Niklas Hald sin kropp bli just så olydig och tvärtemot att det blir stor småbarnskomik.
    7. Hans slutsats var att Waksman måste betraktas som ensam upptäckare av streptomycin.
    8. Worm lärde sig tyda runorna genom Bureus runtavla och Bureus skulle aldrig komma över att det var den tjugo år yngre Worm som i Europa skulle bli känd som runornas upptäckare och runforskningens fader.
    9. Eller för att de ska försvinna ute på havet som flera stora upptäckare har gjort.
    10. Enligt juryn har han varit en outtröttlig upptäckare som visat att Öland är världen.
/34854081/HBSynonymerMobilBot

Hur böjs upptäckare?

substantiv
singular plural
obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form
nominativ en upptäckare upptäckaren upptäckare upptäckarna
genitiv en upptäckares upptäckarens upptäckares upptäckarnas
Syns inte alla böjningar? Svep med fingret över tabellen.
Välj lista

Välj vilken lista du vill spara ordet i, eller skapa en ny lista.


Skapa ny lista
Skapa ny lista

Fyll i ett namn för din nya lista och klicka på spara.

vara har sparats i listan min lista

/34854081/HBSynonymerMPU1
/34854081/HBSynonymerMPU2
/34854081/HBSynonymerMPU3
MATCHAD: adn-000000000000f092

Webbplatsen synonymer.se sparar data i cookies. Genom att använda våra tjänster godkänner du det.