Svenska Synonymer
Välj en ordbok
Svenska Synonymer
Välj en ordbok

Visar resultat för finne, menade du finna?

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder finne?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Hur används ordet finne?

  1. En finsk pinne är för en finne vad svenska köttbullar är för en svensk.

  2. Personer med BDD är ständigt upptagna av det egna utseendet och kan låsa sig vid en enstaka finne eller näsans form istället för att se hela bilden av sitt ansikte.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

finne i ordbok från 1870

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för finne

  1. 1. finne, folkn. = fornsvenska, jämför fornisländska o. fornnorska finnr; Tacitus: Fenni, Ptolemæus: Phinnoi, plur.; av omstritt urspr.; bland annat fört till stammen i finna med avljudsformen *fanþian-, fotgängare (se ovan), o. fattat antingen som 'vandrarefolk' eller 'samlarefolk' samt för övrigt sammanställt med Finnveden (Jordanes: Finnaithae); urgermanska grundform: fenþn- > fenn- > finn-; eller också betraktat som sekundärt i förhållande till landsnamnet Finnland, som i så fall snarast innehåller en terrängbeteckning. Litteratur t. ex. hos T. E. Karsten Urgermanska -finn. Lehnw.-stud. s. 228 f., jämför SNF IX. 3 o. Noreen Fornv. 1920, s. 33 f.
  2. 2. finne, blemma, B. Olai 1578 (om ansiktsfinnar) = danska, från lågtyska, nyhögtyska finne f.; besläktat med de under fena anförda orden med grundbetydelse: spetsig o. d.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är “hinta” en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Valborg

    Tyskt namn som sannolikt består av betydelseelementen makt och beskydd: stark borg.

    Mest sökta

      Hur böjs finne?

      substantiv
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen finnefinnenfinnarfinnarna
      genitiven finnesfinnensfinnarsfinnarnas