Synonymer till irra
Vad betyder irra?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till irra
irra i sammansättningar
Hur används ordet irra?
Den vita hunden av okänd ras hade setts irra omkring i centrala Falkenberg och en privatperson ringde polisen.
Svenska Mim låter sin teatersafari bland tomtar och troll ljuda och irra genom sensommarnatten.
Den som enbart stirrar på bollen riskerar att bara få irra runt på planen.
Till skakiga bilder hörs den misstänkte irra omkring och klaga på regeringen och sina betyg.
Andra har bara sett honom irra omkring på området.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
irra i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för irra
- irra, i äldre nysvenska (1600-1700-1.) ofta: misstaga sig, dels inträas, (t. ex. B. Oxenstierna, Serenius 1741) o. dels, yngre, refl. (Sahlstedt 1773 o. stundom ännu); från nyhögtyska irren, irra omkring, gå vilse, misstaga sig, av fornhögtyska irrôn, fara vilse = urgermanska *erziōn; besläktat med nyhögtyska irre, fornhögtyska irri, gotiska airzeis, vilseförd, vartill kausativet nyhögtyska irren (varifrån äldre nysvenska irra trans., 1600-t.). gotiska aírzjan, föra vilse. Urindoeuropeiska rot ers i latin errāre, gå vilse, misstaga sig. — Med denna ordgrupp förbinder man även en del ord för 'vred', 'vredgas' och dylikt, t. ex. anglosaxiska eorre, yrre, fornsaxiska irri, vred, vartill bland annat medellågtyska irren, erren, göra vred (lånat i svenska o. norska dialekt irra, äldre danska irre, erre, reta), sanskrit irasyáti (*ər-). vredgas, osv.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Barbro
Svensk variant av det grekiska namnet Barbara: främling eller icke-grekisk kvinna.
Barbara
Grekiskt namn som betyder främling eller icke-grekisk kvinna.
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs irra?
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att irra | att irras |
| nutid | irrar | irras |
| dåtid | irrade | irrades |
| supinum | har|hade irrat | har|hade irrats |
| imperativ | irra | |
| particip | ||
| presens | irrande | |