Not: Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter och romaner.
Han halshöggs på 1300-talet, men än i dag kan man se honom irra omkring i slottet med sitt avhuggna huvud fastbundet vid kroppen.
Nej, han nöjer sig med att gestalta deras tomhet, den yttre såväl som den inre och även om inte alla han skriver om är arbetslösa, tycks också de som jobbar irra omkring i den riktningslöshet och leda man gärna, visserligen ofta felaktigt, förknippar med arbetslöshet.
Då föddes tanken på hur det skulle vara att irra omkring i huset och öppna dörrar som dolde den ena märkliga skådespelaren efter den andra.
Han mobbas för att han är avvikande och för sitt dumma uppförande, som att irra omkring och leta efter dörrhandtag, när alla vet att man ska trycka på en knapp för att öppna dörren.
Här gäller det att spara tid och inte irra omkring efter bra krogar som man ändå aldrig hittar.
Det skulle inte vara roligt att irra omkring på den polska kustvägen och avvisas från den ena campingplatsen mer överfull än den andra.
Från början verkade den planlöst irra omkring över golvet.
Nell låter saklig när hon konstaterar att hennes man sannolikt kommer att dö först, fast avslöjar samtidigt i hur hög grad detta oroar henne när hon i en framtidsvision ser sig själv ensam irra omkring på nätterna, sökande efter något hon glömt att hon förlorat.
Trevligt ostvin att sätta Messerschmittar på pottkanten med – inte många prickar ett Rivesaltes (från franska Katalonien) på en blindprovning, utan att först irra omkring i norra Portugal (portvin?