Synonymer till knalla

Betydelser
Exempel
sv-en

smälla, dundra, dåna, skjuta, explodera
(vard.) gå, promenera, traska omkring, traska, vandra långsamt, vandra; det knallar och går jag mår ganska bra, jag mår som vanligt

Användarnas bidrag

2. spankulera, flanera, spankulera, vanka, trava, åska

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder knalla?

1. smälla, dundra || -de
1. (vardagligt ord) gå, traska omkring;
  ge sig i väg;
  det knallar och går det står rätt bra till, det går sin gilla gång || -de

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

Nästkommande ord

knalla omkring, knalla svagt, knallande, knallblå, knalle, knallebygden, knalleffekt, knallert

Liknande ord till knalla

knall, knallande, knallig

Hur används ordet knalla?

När fyrverkerierna börjar knalla ligger jag med byrackan under bordet.
För att hitta en snöfri plätt att plåta på fick vi knalla uppför Hammarbybackens svarta pist.
Vi får dock knalla några minuter i ankeldjup snö för att nå den blanka ytan.
Men hans starkaste drivkraft är något annat än att se robotar knalla runt på stan.
Men när Jenny Rosberg befinner sig i Sverige brukar hon knalla in på kontoret runt halv åtta på morgonen och vara tillbaka där hemma runt halv sju.
Han kunde nöjd knalla av planen halvvägs in i den andra halvleken under ovationer från hemmafansen.
Det är nämligen bara att knalla in på deras MySpace och lyssna.
Det första han gjorde var att knalla in till banken hemma i Australien och göra sig skuldfri genom att betala av huslånet.
SL:s tilltag att tänka sig att de blivande invånarna på Norra Station skulle knalla uppför backen till Karolinska på den trafiktäta Solnavägen för att ta sig till tunnelbanan togs nyligen upp i fyra politiska nämnder i Stockholm.
Om SVT hade bett mig knalla omkring barfota hade jag aldrig ställt upp.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

knalla i ordbok från 1870

Betydelse: Tillhör folk- eller hvardagsspråket: Gå sakta och makligt.
Synonymer: gå, gånga, vandra, stiga, träda, vanka, vackla, skrida, vada, klättra, lustvandra, spatsera, promenera, tåga, marschera, troppa, rycka, driva, stryka, svärma, irra, ströva, masa, valla, mallra, palta, pallra, larva, kralla, hulta, stulta, tulta, strutta, stövla, traska, lunka, trippa, slinka, slingra, loma, tassa

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för knalla

knalla, gå sakta och dylikt, Topelius 1840: 'Jag knallade mig upp', jämför norska knallra, knaldra detsamma, även: gnaga, gnida, danska dialekt knaldre, småsyssla; tydligen för övrigt identiskt med (ä.) svenska knalla i betydelse 'snatta' och dylikt, t. ex. G. F. Dahlgren: 'Inspektören., knallar litet och stjäl kanske'. Grundbetydelse är alltså ungefär: knåpa, småpyssla (på olika sätt), och betydelse 'gå' sekundär. Sannolikt av ett urgermanska *knazlōn, jämför svenska knassla (sig fram), stundom även såsom i vissa svenska dialekt (t. ex. Frykd.) 'knapra' E. Carlén 1846, till norska o. danska dialekt knas, smulor, fnask, o. knasa, krossa, krasa (se knase o. knast). Knalla förhåller sig till knassla som svenska dialekt fnalla, smått knåpa, till det *fnassla, som väl bör förutsättas för substantiv fnassel. Betydelse 'gnaga' o. 'snatta' uppträda i båda ordgrupperna (jämför fnaska). Jämför även parallellismen fnas o. fnask ~ norska o. danska dialekt knas o. svenska dialekt knask.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

Dagens namnsdag

Markus

Latinskt namn med oklar betydelse.

Besläktade namn: Marco, Mark, Markku

Mest söktaföregående vecka

Hur böjs knalla?

verb
	aktiv	passiv
grundform	att knalla	att knallas
nutid	knallar	knallas
dåtid	knallade	knallades
supinum	har\|hade knallat	har\|hade knallats
imperativ	knalla
	particip
presens	knallande