/1004363/HBSynonymerPanorama
/1004363/HBSynonymerMobilTop

Synonymer till sällskapa

Hur upplevde du uppläsningen av sällskapa?

eller
Ur Synonymordboken

Synonymordboken copyright Göran Walter

Vad betyder sällskapa?

Ur Ordboken

Ordboken är Bonniers svenska ordbok tionde upplagan copyright (C) 2010 Peter A. Sjögren och Iréne Györki.

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

MATCHAD: adn-00000000000c3c9f
/1004363/HBSynonymerMobilMid

Hur används ordet sällskapa?

  • Not: Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter och romaner.
    1. Under elva dagar därefter ska astronauterna sällskapa på ISS med sex kolleger som redan är där.
    2. Jag tänker alltid Swedenborgskt när jag möter henne: jag tänker på människohataren som blir så ensam att han måste sällskapa med djur; och jag tänker mig henne såsom straffad medelst inbillningen.
    3. Jag kunde inte finna på en giltig ursäkt utan tvingades sällskapa med henne en god stund.
    4. För att sova bättre började jag sällskapa med Håkan om kvällarna.
    5. Men det blev allt längre mellan kvällarna när de kom i säng hos varandra; också längre mellan dagarna när han var på besök; också veckohelgerna fick de annat att göra än sällskapa varandra.
    6. Också av modern som väl till att börja med tyckt att han var för ung för att överhuvudtaget sällskapa med en flicka och alldeles särskilt då med en flicka som var tre år äldre och hade suttit på spinnhuset.
    7. Lily hade varit anställd hos familjen Halliday innan han träffade henne och började sällskapa med henne.
    8. Om någon ville skriva en bok om skrock så skulle han bara behöva sällskapa med henne en vecka för att få ihop till ett helt bibliotek.
    9. Varför kan han inte hålla sig undan och sällskapa med andra?
    10. Jag var också för snabb med det förledande meddelande jag sände till min hjärna: det är bara en vän som du råkar sällskapa med och nu råkar det vara jul.
/1004363/HBSynonymerMobilBot

Hur böjs sällskapa?

verb
aktiv passiv
grundform att sällskapa att sällskapas
nutid sällskapar sällskapas
dåtid sällskapade sällskapades
supinum har|hade sällskapat har|hade sällskapats
imperativ sällskapa
particip
presens sällskapande
Syns inte alla böjningar? Svep med fingret över tabellen.
Välj lista

Välj vilken lista du vill spara ordet i, eller skapa en ny lista.


Skapa ny lista
Skapa ny lista

Fyll i ett namn för din nya lista och klicka på spara.

vara har sparats i listan min lista

Mina sökningar

Rensa mina sökord

Mest sökta

föregående vecka
/1004363/HBSynonymerMPU1
/1004363/HBSynonymerMPU2
MATCHAD: adn-000000000000f092
MATCHAD: adn-000000000000a07a