Historik för skå
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- skå (dial.) i på ska, på sned, på skrå, i äldre nysvenska t. ex. gå på ska, gå på lur, t. ex. Rondeletius 1614, draga i ska efter detsamma, jämför svenska dialekt ska, kant på bräder med mera = nyisländska ska f., snedhet, ä ska, på skrå, norska skaa i förbindelse i eller paa skaa; som adjektiv: norska, danska dialekt skaa, sned; väl av urgermanska *skcéh- (eller möjligen *skah-), besläktat med medelhögtyska sch&he, skelande; med grammatisk växling i nyisländska skegla, göra sned, vränga, norska skjegla, skreva, samt svenska dialekt skågga, gå snett eller på sidan. Jämför under skingra.
