Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till öra

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder öra?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet öra?

  1. Mitt öra möter en kakofoni där de dementas ångestfyllda rop blandas med de berusades svada.

    En ton börjar ljuda i mitt högra öra och jag drabbas av en plötslig andnöd.

    Numera kan hörseltest utföras redan på nyfödda med hjälp av en liten mikrofon som sätts i barnets öra och registrerar svaga ljud från hårcellernas rörelser.

    Jag minns att jag böjde mig ner och klappade Castor en god stund och att han gensvarade genom att slicka rent mitt högra öra som han har för vana.

    Ett utskuret öra från en människa satt fastskruvat på en stativartad träkonstruktion.

    Han satt där i omklädningsrummet med ett leende som gick från öra till öra.

    Att det är poddradio som gäller för tillfället har knappast undgått någon med öra för samtiden.

    Ytterligare en elev undersöks för eventuella hörselskador efter att en kula passerade nära personens öra då eleven skulle fly ut ur byggnaden.

    När hans skalle röntgades upptäcktes en tumör nära vänster öra och det beslutades att tumören skulle opereras bort på Neurokirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.

    Var det inte någon som liksom kunde viska i åklagarens öra tidigare att det kanske inte håller?

  2. Koppens öra flyger av när den faller i golvet.

  3. Det är så halt nere vid vattnet att man står på öronen bara man tittar åt det hållet!

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för öra

  1. [öra, svenska dialekt, draga tillsammans noten, se örja.]
  2. öra, fornsvenska öra = fornisländska o. fornnorska eyra (med R-omljud), danska øre, gotiska ausô, fornsaxiska, fornhögtyska ôra (nyhögtyska ohr), anglosaxiska éare (engelska ear), av urgermanska *auzan-, *ausan- n., motsvarande urindoeuropeiska *ousn̥- i forngrekiska (homer.) oúata plural (av *ousn̥t-), nom. oũs jämte ō̃s, besläktat med latin auris (av *auz-; jämför auskultera), litauiska ausis, fornslaviska ucho, iriska au, ó; även, med k-avledn., i armen.; alltså en samindoeur. stam (jämför öga); antagl. rotbesläktat med latin audīre, höra (se auditör). Sålunda, liksom de flesta kroppsdelsbeteckningar, av indoeuropeiska ursprung. Med avseende på det neutrala könet se under öga; i vissa dialekt (sekundärt) även femininum — Franska oreille utgår från latin auricula, förminskningsord till auris; jämför franska genou, knä, av genuculum, till latin genu, med flera — Samma R-omljud som i fornisländska o. fornnorska måste förutsättas för forngutniska oyra, dalm. ära (Älvd.), norrl. äir (Burträsk); om det föreligger i riksspråk, kan ej avgöras. — Små grytor ha också öron, motsvarande hos Grubb 1678 o. i danska o. ty.; till öra i betydelse 'hank på kärl' (så i de urgermanska språk, franska o. grek.; i nyhögtyska även med avledning fornhögtyska ôri, nyhögtyska öhr = medellågtyska ôre, av urgermanska *auzia-; jämför hyska). — Gå in genom ena örat och ut genom det andra, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska o. franska — Ha en räv bakom örat, se räv. — Inte vara torr bakom örat eller öronen, se torr. — Inte (vilja) höra på det örat, motsvarande i danska, nyhögtyska engelska, franska — Predika för döva öron, motsvarande i danska, nyhögtyska med flera, jämför latin surdis auribus alqd canere Liv., surdo narrare Ter., forngrekiska kōphǫ̃ légein. — Spetsa öronen, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, jämför latin auribus erectis, med spetsade öron. — Vara idel öra, motsvarande, danska være lutter øre, efter nyhögtyska lauter ohr sein, jämför engelska to be all ears, franska être tout oreilles, italienska esser tutto orecchi. — Vara kär upp över öronen, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska — Vara i skuld över öronen, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, franska — Villigt öra, motsvarande i danska, efter nyhögtyska geneigtes ohr, jämför latin propitiæ aures. — I äldre nysvenska förekom uttryck sätta någon loppor i öronen, dvs. sätta myror och så vidare, motsvarande i nyhögtyska, äldre engelska, franska, italienska m. fl.; jämför loppa. — Sammans.- leden ör- i t. ex. örhänge beror eller kan bero på nyhögtyska ohr- eller lågtyska ôr-, jämför nyhögtyska ohrgehänge, ävensom under örfil; i vissa fall dock inhemskt, jämför t. ex. örvärk (jämte öron-), fornsvenska öraværker (jämte örna-). Öron- är väl dels inhemskt, dels från nyhögtyska ohren- eller lågtyska ôren-. Om örn- av genitiv plural örna- se örngott. — I äldre nysvenska stundom plural örna, viska. — Om dialekt beteckningar på örna-, öron- för tvestjärten se under tvestjärt. — Härtill bland annat svenska dialekt örna, viska. — Jämför även hyska. — Ett annat nordiska ord för 'öra' är fornisländska o. fornnorska hlust, egentligen: hörsel såsom anglosaxiska hlyst; se närmare lystra o. jämför sanskrit çrōtra- n., öra.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Malkolm

    Keltiskt namn som betyder Colms tjänare - Colm är en variant av Columbas, som var Skottlands apostel.

    Morgan

    Keltiskt namn med den sannolika betydelsen vit sjö.

    Hur böjs öra?

    substantiv
    singularplural
    obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
    nominativett öraöratöronöronen
    genitivett örasöratsöronsöronens