Historik för övermage
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- övermage, yngre fornsvenska öffuermage 1508 (jämför öwormaghe o. 1375), fornsvenska ovirmaghi, -a, ovormaghi (även oghor-, ughur-, med gh, dvs. ᵹ, av w såsom i stuga av stuwa), forngutniska oformagi, person som ej nått myndig ålder, egentligen: oförmögen, av den nekande förstavelsen ō; (se o-) o. fornsvenska formagha, förmå (se d. o.); med senare folketymologisk anslutning till över (o. mage?). Utvecklingen ōfor- till ōvor- beror därpå, att känslan av att ordet var en sammansättning med ett *formaghi gick förlorad, varefter f blev ƀ o. senare v (jämte w > gh i ughur-). Bugge TfF NR 3: 267 f.
