/1004363/HBSynonymerPanorama
/1004363/HBSynonymerMobilTop

Vad betyder stor?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

stor i sammansättningar

/1004363/HBSynonymerMobilMid
Nyhet

stor i ordbok från 1870

Är spillet en synonym till återstod?

Hur används ordet stor?

      • En brand i en fordonsfirma i Malmö hamn orsakade stor rökutveckling på lördagen.
      • Nackdelen med expanderande kulor är att de orsakar stor skada.
      • Bo Palms fynd väckte stor uppmärksamhet i såväl lokala- som riksmedier när händelsen blev känd i slutet av april.
      • Rättsligt kan det vara stor skillnad på hur bryskt staten tvingar bredbandsleverantörerna att införa en blockering.
      • Danmark hade en stor press i inledningen av matchen i Halmstad och det var riktigt virrigt i det italienska försvaret.
      • En app för självförstörande bilder har blivit stor i en tid när allt fler vill slippa digitala fotspår.
      • - Det är en stor pilgrimsort dit människor har vallfärdat i tusen år.
      • Förekomsten av olika typer av skillnader och takten i vilken de avtar har stor betydelse för förståelsen av migrationens problematik och samhällets förmåga att hantera den utmaning som en omfattande nettoinvandring kan medföra.
      • Detta är pengar som gör stor nytta för utvecklingskraften på landsbygden.
      • Tidningen påpekar att Tyskland till stor del hade sin målvakt Nadine Angerer att tacka för segern.
      • Eleverna har ingen bra uppfattning om när man ska använda stor respektive liten bokstav.
/1004363/HBSynonymerMobilBot

Hur böjs stor?

adjektiv
positiv en stor
ett stort
den|det|de stora
komparativ en|ett|den|det|de större
superlativ är störst
den|det|de största
substantivDefinition: storsegel
singular
obestämd form bestämd form
nominativ en stor storen
genitiv en stors storens
Syns inte alla böjningar? Svep med fingret över tabellen.
Nyhet

Historik för stor

  • stor = fornsvenska, danska = fornisländska o. fornnorska starr, fornfrisiska stör, anglosaxiska stör (en gång belagt), jämför fornsaxiska störi; av urgermanska *störa- = urindoeuropeiska *st(h)äro- i litauiska störas, tjock, fornslaviska starii, gammal, egentligen: styv (vartill ryska stdrosta, by- eller sockenfogde; se ålderman); r-bildning till urindoeuropeiska st(h)ä, stå, vara styv. Till den avlägset besläktade, likbetyd, roten st(h)u (jämför stöd) höra bland annat fornhögtyska stiuri, sturi, stor, präktig, fornsvenska o. svenska dialekt s tur, stor, nyhögtyska stier, tjur, och så vidare (se under tjur) = sanskrit sthiird-, grov, stor (jämför för övrigt Sture o. stör 1). — Storartad, Tegnér 1832, Atterbom 1833, ännu ej hos Dalin 1853, egentligen vanligt först efter denna tid; efter nyhögtyska grossartig o. (el.) danska storartet. Fischerströms blifva storartad, om boskap, står icke i direkt historiskt samband med den senare användning — Stormakt, Sverige tidn. 1852, Agardh 1853: 'fem herrskarestater, eller såsom de sjelfva kalla sig »Stormakter», Östg. Corresp. 1854, Upsalaposten 1860, alltså urspr, ett typiskt tidningsord; efter nyhögtyska grossmachl (åtminstone redan 1778). — Storslagen, väl uppkommet på 1860-t. o. vid denna tid använt av L. De Geer: 'en så »storslagen» personlighet som grosshandlar Nyblad' (Grefve Lillie s. 12 [1880]); för övrigt t. ex. M. Lönnberg 1876, Rydberg Athen. 1876 (tidigare uppl.: oerhörda), Wennerberg 1882; väl egentligen: tilltagen i stort mått eller dyl.; jämför Lunds Veckobl. 1887: 'storslagen .. bokved' (i denna betydelse motsvarande danska slor-slaacl); jämför norska storslegen, 'grovladen'. Se för övrigt Lindroth Adjektiv, af part. s. 115. - Storvulen, se v u l e n.

Mina sökningar

Rensa mina sökord

Mest sökta

föregående vecka
/1004363/HBSynonymerMPU1
/1004363/HBSynonymerMPU2